Oklart hur avfallsberget kunnat bli kvar

Insatsen för att släcka branden i Kagghamra är i gång. Men hur avfallsberget trots domstolsbeslut kunnat bli kvar i Kagghamra i alla år är fortfarande höljt i dunkel. Det som nu går upp i rök tog sin början 2007.

  • Publicerad 22:20, 2 feb 2021

Den första branden i Kagghamra startade den 7 november. Brandkåren ryckte ut och jobbade med släckning till den 11 november, då markägaren skulle ta över. På en presskonferens den 22 januari fick markägarna Kagghamra Säteri hård kritik av Botkyrkas kommunalråd Ebba Östlin (S).

– Markägaren fick direktiv om vad han måste göra för att förhindra att ny brand tog fart. Utifrån den situation vi har nu är det uppenbart att markägaren fullständigt misslyckats och att katastrofen är ett faktum, säger Östlin till Mitt i.

Den 18 december blossade nämligen branden upp igen och den 23 december ryckte brandkåren ut på nytt. Men markägaren Anders Fredin på Kagghamra Säteri håller inte med Östlin.

– Vi har jobbat med både släckning och gått brandvakt. Jag tror inte att Ebba Östlin har fått rätt information, säger han.

Miljögifter i rök

Frågan många ställer sig när röken sprids över södra Stockholm är hur avfallet kunnat få vara kvar på den miljökänsliga platsen i så många år och i så pass stora mängder.

Mitt i på plats i Kagghamra 2014. Foto: Åsa Sommarström

Enligt tidigare uppskattningar från brandkåren har det legat 100 000 ton avfall i högen som brinner i Grödinge. Det är i så fall långt över tillåtna 10 000 ton. Bränder i avfallsupplag är vanliga enligt Naturvårdsverket, som varnar för miljögifter som dioxiner, PCB och kolväten i samband med bränderna.

I augusti krävde kommunens miljöenhet att det avfall som legat längre än tre år skulle tas bort, men också att en plan för avvecklingen av avfallsanläggningen skulle tas fram.

I september greps dock ägarna till bolaget NM Trading och transport, som låtit köra avfallet till Kagghamra, misstänkta för grovt miljöbrott på flera platser i Sverige. Inte långt senare försattes bolagen bakom avfallshögarna i både Kagghamra (NM Trading och transport) och Kassmyra (Resurs Recycling) i konkurs. Nu finns inte mer än en konkursförvaltare kvar.

En lång historia

Historien om avfallsberget i Kagghamra är dock lång, och började långt före konkurserna och det att de misstänkta bolagsägarna greps i september. Konkursade NM Trading började hyra mark av markägarna på platsen redan 2007. År 2014 kom vad som kan ha varit den första artikeln i Mitt i.

Sophögen kan bli fem gånger större

Detta efter att invånare i Grödinge reagerat på att högen växt sig allt större.

– Markägare har väldigt stora rättigheter att göra vad de vill på sin mark, sade kommunalrådet Ebba Östlin (S) på presskonferensen.

I början av 2015 skrev Mitt i om att kommunen anmält Kagghamra-avfallet, men att åklagare lagt ned förundersökningen om miljöfarlig verksamhet.

Nu ska sopberget skeppas iväg

Den avfallsverksamhet som finns i Kagghamra fick från början startbesked av kommunen efter att NMT Trading redovisat sina planer för dem. Ebba Östlin menar att kommunen och myndigheterna hade haft helt andra befogenheter att agera mot verksamheten om NMT istället gjort en ansökan för avfallshantering, som kräver tillstånd från länsstyrelsen. Men enligt länsstyrelsen har kommunen samma möjlighet att agera oavsett typ av tillstånd.

Samtidigt berättar kommunen att de försökt sätta stopp för NM Tradings verksamhet i Kagghamra. Detta ska ha skett 2015 med hot om vite till företaget. Men enligt kommunen ska länsstyrelsen då ha tyckt att kommunen gått för långt i sina åtgärder.

Nytt löfte om att plastberget ska bort

Domstol dömde ut platsen

2016 slog dock mark- och miljödomstolen i ett annat ärende fast att så kallad mellanlagring och hantering av avfall inte är lämplig på platsen med tanke på miljön. Beslutet kom efter att markägarens bolag Kagghamra Hamn & Entreprenad ansökt om tillstånd för hamnverksamhet hos länsstyrelsen. Till hamnverksamheten ville markägarna även ha annan avfallshantering, men fick nej av både länsstyrelse och domstol.

Trots mark- och miljödomstolens inställning till avfall för hamnverksamheten kunde NM Tradings fortsätta med sitt avfall på platsen.

Dom: Avfallsberget måste bort

Hur detta kunde ske trots domstolens inställning till avfall på platsen har Mitt i ännu inget svar på. Inte heller kom något svar på pressträffen.

– Det är förundersökningssekretess på grund av polisutredningen, sade kommunens säkerhetschef Pernilla Vera.

Även markägaren Anders Fredin på Kagghamra Säteri hävdar att han försökt få stopp på verksamheten. Dock inte efter domen i mark- och miljödomstolen 2016.

Du borde inte ha försökt sätta stopp för NM Tradings verksamhet efter domen?

– Nej, deras verksamhet har klassats som återvinning och det har fått okej från kommunen.

Däremot hävdar Fredin att Kagghamra Säteri försökt få stopp på verksamheten senare.

– De har ju kört dit mer än tillåtet och det har jag påtalat för kommunen.

Brand. Enorma mängder sopor har i flera veckor brunnit i Kagghamra i Botkyrka. Foto: Sacharias Källdén

Naturvårdsverket ser risker

Brandkåren ledde inledningsvis provtagningarna av röken.

Svaren har hittills visat på kraftigt förhöjda partikelhalter, men räddningstjänsten har bedömt att evakuering inte behövs.

Nu har Botkyrka kommun tagit vid med mätningar av partiklar och kväveoxider.

Enligt Naturvårdsverket finns risk för miljögifter som PCB, dioxin och kolväten i rök från avfallsupplag.

Visa merVisa mindre