De råa kalla betongväggarna i konsthallen i Vårberg är som gjorda för pjäsen ”Under jord”. För människorna som bor i skyddsrummet finns få nya intryck bortsett från någon som med jämna mellanrum levererar mat och vatten. Men ransonerna är för små och när det upptäcks att ett paket bönor saknas är konflikten ett faktum. Vem är det som har varit självisk nog att ta från det gemensamma förrådet? Och vem kan man egentligen lita på?

– Vi ville utforska hur det går till när en grupp människor går från relativt goda relationer och en god sammanhållning och stämning till södervittring, polarisering, demonisering, avhumanisering och misstänkliggörande, säger Isak Karlsson, producent och skådespelare i teatergruppen. 

Humorn får skildra allvar

Vi lever i en tid där det talas om att förbereda sig för krig samtidigt som de svenska beredskapslagren av mat är tömda. Men just det har mindre betydelse i pjäsen som tar ett större grepp.

– Berättelsen är en satir över vårt liv och vår tid. Den här lilla gruppen människor är en symbol för en större grupp på kanske tio miljoner eller åtta miljarder. Det är en dråplig och humoristisk satir om människors oförmåga att lösa och hantera jobbiga situationer där man inte kan ta någonting för givet och där minsta lilla gnista kan leda till ett helvetes fyrverkeri, säger Isak Karlsson. 

Maria Carlssons karaktär Mika tröstar sig själv med nagelvård.

Teater Hets

Teater Hets fasta ensemble gick ut Calle Flygares teaterskola 2023 och är alla mellan 25 och 27 år. En av deras intentioner är att bredda målgruppen som går på teater genom att själva skriva egna pjäser som är aktuella i tiden. Reaktionerna från pjäsen ”Under jord” ser de bland annat i frågor gällande klimat kontra bränslepriser och inflationen med allt högre matpriser.

Ett annat tema i pjäsen är konflikten för dess egen skull. Och frågan om folk verkligen vill ha någon lösning. Som exempelvis nämner Isak Karlsson det allt mer polariserade läget inom politiken och i sociala medier.

– Det finns en tendens att man göder konflikten i stället för att lyssna, förstå och komma fram till en lösning, för att det stärker den egna gruppkänslan. Inget är mer sammansvetsande än en gemensam fiende. Människorna som stormade Kapitolium hade nog en stark gruppkänsla och saker som händer i USA kan även hända här, säger Isak Karlsson.