Stockholm
I våras beslöt Stockholms stad att bostadsrättsföreningar som har svårt att uppfylla det nya lagkravet på fastighetsnära förpackningsinsamling ska kunna ansöka om dispens – eller en "alternativlösning" som kommunen kallar det.
Konstigt att vi får informationen sidifrån.
Det innebär att de boende i huset, om kommunen säger ja, får fortsätta att använda de vanliga återvinningsstationerna – alltså de gröna insamlingsbehållarna för papp, plast, glas och metall som står utplacerade på stan – och som inte kommer att tas bort.
Måste skriva under
Det som inte har framgått tydligt är att detta kommer att åtföljas av en särskild avgift på 360 kronor per lägenhet och år.
Taxeförslaget ska tas upp till beslut i avfallsnämnden nu på fredag den 25 september och därefter slås fast av kommunfullmäktige senare i höst.
– Vi har inte kommunicerat beloppet eftersom beslutet ännu inte är fattat, säger Johanna Göransson, enhetschef på Stockholm vatten och avfall (Svoa)
Kajsa Linderoth, aktiv i en bostadsrättsförening i Enskede, fick höra talas om avgiften via ett av insamlingsföretagen.
– När vi lusläste ansökningsblanketten för att få dispensen såg vi att vi måste skriva under på att vi "är medvetna" om avgiften. Men när vi sökte information från Svoa fick vi inget tydligt besked, berättar Kajsa Linderoth.
Enligt Johanna Göransson har Svoa vid frågor svarat att avgiften väntas understiga 400 kronor per lägenhet och år.
Kajsa Linderoths brf i Enskede har svårt att lösa lagkravet och vill gärna fortsätta använda kommunens behållare 100 meter bort. Avgiften kom som en total överraskning.
Privat
"Jättesnurrigt"
Eftersom många föreningar står inför svåra vägval och stora ekonomiska beslut är det dåligt av kommunen att vara så sen med informationen, tycker Kajsa Linderoth.
För hennes bostadsrättsförening, som har 16 lägenheter, skulle extraavgiften bli 5 760 kronor per år – vilket troligen är lite mer än vad föreningen kan få betala netto för att ha löpande insamling i fastigheten.
Johanna Göransson på Svoa förklarar att extraavgiften behöver införas för att de föreningar som har infört fastighetsnära insamling inte ska behöva vara med och betala för dem som inte har infört detta.
"Alternativlösningen" innebär ökade kostnader för Svoa som man inte får ersättning för.
– Om alla hade haft insamling fastighetsnära skulle antalet tömningar ha kunnat reducerats på ÅVS, säger Johanna Göransson.
Kajsa Linderoth säger sig ha förståelse för att kommunen vill ha likvärdighet.
– Men det blir jättesnurrigt för oss som ska försöka ta ställning till kostnaderna, och konstigt att vi får informationen sidifrån så här, säger hon.
Svårt att räkna på kostnaden
Lagen om fastighetsnära insamling (FNI) börjar gälla den 1 januari 2027 och innebär att alla fastighetsägare, inklusive brf:er, måste erbjuda insamling av papp, plast, metall, färgat- och ofärgat glas.
Syftet är att underlätta för de boende och öka mängden insamlade förpackningar.
Brf:er kan få ett kommunalt bidrag på upp till 380 kronor per lägenhet och år för att kompensera för den höjda taxan.
För små brf:er blir det ändå ofta en ökad nettokostnad, eftersom insamlingsbolagen ofta tar mer betalt än så. Enhetlig taxa saknas vilket gör det svårt för brf:er att få överblick.
Föreningar som anser att de inte har plats och att investeringskostnaden blir "oskälig" har i Stockholm möjlighet att ansöka om att fortsätta använda återvinningsstationerna – mot en avgift..
Källa: Mitt i, Svoa