För många Upplands-Brobor är det relativt okänt vad som ligger strax intill det nybyggda bostadsområdet som fått namnet Tegelhagen.

Kvistabergs observatorium var i början av 1900-talet banbrytande. Allt under eldsjälen och amatörastronomen Nils Tamms outtröttliga arbete.

– Det här är ett observatorium som vi använder för publikverksamhet. För att nå ut till allmänheten, säger Eric Stempels, astronom vid Uppsala Universitet och föreståndare för Kvistaberg.

Numera vilar de tre observatoriebyggnaderna stilla på Upplands-Bros berghällar.

Kvistabergs Observatorium i Upplands-Bro ligger ett stenkast från de nybyggda bostadsområdet Tegelhagen i Bro. På bilden syns den största av tre observatoriebyggnader. Här inne finns även Sveriges största spegelteleskop.

Stefan Källstigen

Fastigheten styckades av så att universitet fortfarande äger observatorierna, övrig mark ägs av kommunen.

För den som inte vet, vad gör en astronom?

– En astronom jobbar antingen med någon form av bevakning av himlen och studerar vad som sker med stjärnorna. Eller så jobbar den med astrofysik, den fysiken som sker i stjärnor och galaxerna, berättar Eric Stempels innan han öppnar dörren in till den allra största observatoriebyggnaden. Här finns Sveriges största spegelteleskop.

Tamms upptäckt

Fram till 2005 var observatoriet på Kvistaberg i drift. 

– Under 70- och 80-talet växer fler internationella samarbeten fram vilket gjorde att mycket av våra observationer flyttar ut från Sverige till andra delar av världen, däribland Chile och Kanarieöarna, säger Eric Stempels.

Har det skett observationer av betydelse här i Upplands-Bro?

– Det har det gjort. Det började egentligen redan med Nils Tamm som med sitt teleskop var väldigt hängiven och observerade varenda natt. Han upptäckte det som kallas för novor. Det är stjärnor som tillfälligt har ljusutbrott. 

Detta var på 1930-talet och var för tidpunkten väldigt nytt. När Nils Tamm upptäckte novorna, så beskriver Eric Stempels att detta kavlades ut över hela världen.

Kvistabergs Observatorium i Upplands-Bro ligger ett stenkast från de nybyggda bostadsområdet Tegelhagen i Bro. På bilden syns den största av tre observatoriebyggnader. Här inne finns även Sveriges största spegelteleskop.

Stefan Källstigen

– Då fick också Uppsalaastronomerna upp ögonen för honom för han var ju väldigt duktig på det.

Lokal förening startad

Eric Stempels är inte ensam i de magnifika lokalerna. Med på rundturen finns även Anders Eklöf. Han är ordförande för den nystartade föreningen Kvistabergs astronomiska sällskap. Han har observerat rymden sedan många år och besökt Kvistaberg flertalet gånger.

– Vi är några människor som har gått samman. Vi är intresserade av astronomi och rymdfart i allmänhet. En del har lite andra sidointressen som science fiction och sånt också.

Amatörastronomen, godsägaren, konstnären och senare även hedersdoktorn Nils Tamm uppförde det första av de tre observatoriebyggnaderna för privat bruk 1919. 1944 donerade Tamm egendomarna till Uppsala universitet. Tamm bodde dock kvar i huvudbyggnaden på Kvistaberg fram till sin död 1957. Hans gravurna finns inmurad i den äldsta av de tre observatoriebyggnaderna som stod klar 1919.

Stefan Källstigen

Anders Eklöf beskriver att han i flera år haft ambitionen att få igång en förening av detta slag. Men först när pensionen gjorde sig gällande fanns tiden att göra slag i saken.

– Vårt syfte med föreningen är att sprida kunskap om astronomi.

Planen är att vara med på Kungsdagen nu 25 maj och Brodagen 7 september för att presentera sig.

– Om vädret tillåter kommer vi sätta upp ett teleskop och rikta det mot solen så att besökare kan titta på solfläckar om det finns några. Det är lite sidewalk astronomy, som det heter på andra sidan av Atlanten.

Eric Stempels visar styrenheten för det allra största teleskopet. Detta finns i den största av de tre observatorierbyggnaderna som invigdes 1964.

Stefan Källstigen

Anders Eklöf berättar vidare att man avser att vara medarrangör till det riksomfattande evenemanget Astronomins dag och natt som firas den 18 och 19 oktober.

– Vi tänkte också ordna någon kväll i augusti nu, då det är stjärnfall, och bara sätta oss och njuta, säger Anders Eklöf.

Den som är intresserad och vill engagera sig i den nya föreningen kan söka efter Kvistabergs astronomiska sällskap på Facebook.

Huvudbyggnaden som nu mera inhyser daglig verksamhet i regi av kommunen.

Stefan Källstigen

Har du nycklarna hit?

– Nej inte ännu i alla fall. Men vi håller på och ska etablera ett samarbete med Eric och universitetet. Tanken är att vi så småningom ska kunna utbilda oss så att vi kan sköta visningar här. Så att de inte behöver åka från Uppsala hela tiden.

Vad är det som är spännande med rymden?

– Det är det att man inser hur stort allt är och hur liten man själv är. Det är en fascination. Man undrar vad som finns där ute, säger Anders Eklöf.

Det största teleskopet i huvudbyggnaden som invigdes 1963.

Stefan Källstigen

Välkommet initiativ

Eric Stempels tycker att den nya föreningen är ett välkommet intiativ.

– Det skulle vara utmärkt att man har lokala entusiaster som kan vara intresserade av att hjälpa till med driften på observatoriet.

Stempels berättar även att det finns ett mindre teleskop i den minsta av de tre byggnaderna som skulle kunna byggas om ämnade för amatörastronomer. Allt i Nils Tamms anda.