Det är inte bara vuxenlivet som väntar dagens 18-åringar. Utan en omvärld som de senaste åren rubbats av händelser av sällan skådat slag. Ett krig i Europa, priser som skenar och en lågkonjuktur som står för dörren.

Men de här fyra artonåringarna har alla en klar bild av vad som väntar.

– För mig väntar jobb, bara jobb. Jag är i princip redan anställd på firman där jag haft praktik, säger Hanna Lundkvist, 18, elev på VVS-programmet.

Hon säger att det finns något vemodigt att lämna gymnasiet bakom sig.

– Det känns som att hela ens liv försvinner. Nu kommer jag jobba till 16 varje dag, med bara några dagars semester. Men man kommer väl hitta sin trygghet där också.

Mera plugg väntar

För Rita Daloul, 18 och Nils Malmberg 18, som går på naturvetenskapliga linjen är det klart vad de närmsta åren kommer bestå av: Mer plugg.

– Jag tycker det ska bli jätteroligt, nu får jag välja den utbildning jag verkligen vill, säger Nils Malmberg som vill komma in på KTH.

Rita skulle helst vilja flytta från Jakobsberg, kanske till Umeå eller Uppsala.

– Det är inte så noga, jag vill helst av allt rikta in mig mot något med matematik.

Hanna Lundkvist,, Nils Malmberg, (längst ner) Anton Sundgren (längst upp) och Rita Daloul.

Erik Lejdelin

Oroar sig inte för bostad

Bostadsfrågan oroar dem inte särskilt, antingen bor de kvar hemma eller så flyttar de till en stad där det är lättare att hitta en bostad.

– Om jag pluggar på KTH så kommer jag fortfarande bo hemma. Jag kommer plugga i många år och att hitta ett eget ställe är inget jag oroar mig för nu, säger Nils Malmberg.

Men Hanna Lundkvist vill lämna Bålsta bakom sig – så fort som möjligt.

– Jag ska försöka flytta neråt i Sverige, dels för att det är lättare att hitta bostad men också för att jag vill jobba i Norge. Där finns det mer pengar att tjäna.

Livet med sociala medier

De är alla del av Generation Z, som förenklat kan beskrivas som den uppkopplade generationen. En generation som haft tillgång till sociala medier i stort sett hela livet.

– Det är svårt att säga hur det har påverkat oss, men förmodligen både negativt och positivt. Jag tappar bort tiden när jag sitter med telefonen, samtidigt lär du dig mycket. Du får ta del av situationer och perspektiv du inte får möta på i det verkliga livet, säger Rita Daloul.

Nils Malmberg är mer orolig för generationen som kommer.

– I dag ser man barn i lågstadiet som går runt med nya smartphones. Jag hade fortfarande en "flip-phone" i lågstadiet och lekte ute i skogen. Jag vet inte hur mycket av det som finns kvar i dag. Vi kom nog undan lite bättre än vad nästa generation kommer göra.

Rösta och betala skatt

De här ungdomarna är inte särskilt oroade över var samhället är på väg. De upplever å sin sida inte heller ha särskilt mycket att säga till om – förutom genom att rösta.

– Jag har svårt att se hur jag kan påverka. Jag kan bara göra rätt för mig, som att jobba och betala skatt. Sen får man hoppas att de som bestämmer vet vad de gör, säger Hanna Lundkvist.

Oron handlar mer om komma in på rätt utbildning eller få ett fast jobb med schysst lön. De tycks mer än något annat otåliga att sätta igång med livet efter studenten.

– Jag vill bara börja jobba och komma ut i verkligheten, säger Anton Sundgren, 18.