Ulvsundasjön

Pommac och Prippsöl, dammsugare och cykelslangar. Många industrier har trängts i Ulvsunda genom åren och spåren av dem finns fortfarande i sjön nedanför.

– I sedimentet finns fosfor från utsläpp som skedde för ett sekel sedan. Det är från industrier, men också från gamla avlopp från den tid när stockholmarna fick inomhustoaletter, säger Göran Andersson.

"Reningen ska ta hand om gamla synder" säger Göran Andersson, marknadschef på Vattenresurs.

Christian Lärk

Han är marknadschef på företaget Vattenresurs som på uppdrag av Stockholm vatten och avlopp, SVOA, ska rena Ulvsundasjön.

– För att få en helt ren sjö behöver vi ta reda på det som rinner ut i den i dag, men också det som finns lagrat sedan tidigare. Det vi gör nu är att ta hand om gamla synder.

Sjöbotten sprutmålas

Två gånger om dagen, under några veckors tid, går båten över sjön med en 15 meter lång bom nedsänkt i vattnet. Den sprutmålar botten med aluminiumsulfat för att binda fosforen. På så vis ligger den stilla i stället för att frigöras i vattnet och bidra till övergödning.

Mest effektivt fungerar metoden om aluminiumet släpps ner direkt i sedimentet, men i Ulvsundasjön släpps det på tre meters djup. "Det finns så mycket infrastruktur på botten av sjön – avloppsrör, el och allt möjligt. Är vi nära botten men vår bom riskerar vi att förstöra något", säger Göran Andersson.

Christian Lärk

– Många tror att aluminium är livsfarligt men det är den i särklass vanligaste mineralen som finns i jordskorpan. Det läcker helt naturligt ut i vattnet, men inte i tillräckligt hög takt för att binda all fosfor, säger Göran Andersson.

Hur mycket fosfor som finns i sjön är svårt att säga, menar Fredrik Erlandsson, limnolog på SVOA.

– I sedimentet finns det hur mycket som helst. Vattenmassan tar vi prover på regelbundet, men det varierar en hel del över året.

Politiken har beviljat de medel som gör reningen av Ulvsundasjön möjlig, enligt Fredrik Erlandsson, limnolog på Stockholms vatten och avlopp, SVOA.

Christian Lärk

Klart är i alla fall att Vattenresurs räknar med att under sin rening av Ulvsundasjön och i Riddarfjärden binda 20 ton fosfor.

Det är vi inte i närheten av.

Resultatet syns snabbt.

– Redan dagen efter har sjön ett helt annat siktdjup. Det är verkligen en dramatisk skillnad. Folk på Essingeöarna har berättat att de nu ser sjöbotten från sina bryggor, säger Göran Andersson.

20 ton fosfor beräknas bindas i Ulvsundasjön och Riddarfjärden.

Christian Lärk

Att vattnet är klarare gör att ljus når längre ner och vattenväxter får en chans att växa. Ibland leder det till klagomål – vissa gillar inte att sjögräs fastnar i båtmotorerna eller slingrar sig kring benen när man simmar.

– Men en sjö som är som en swimmingpool är stendöd. Vi eftersträvar en naturlig sjö och i en sådan ska det finnas alla möjliga djur och mineraler, även fosfor, i lagom dos. Tar vi bort all fosfor blir Ulvsundasjön en glaciärsjö, säger Göran Andersson.

Inte bättre förr

En vanlig missuppfattning är att Stockholms sjöar var bättre förr, menar Fredrik Erlandsson.

– Generellt mår de flesta sjöar i Stockholm bättre nu än de gjorde för till exempel 50 år sedan.

Men fortfarande är det mycket som behöver göras för att Stockholms vatten ska nå EU-direktivets krav på god ekologisk och kemisk status senast 2027.

– Det är vi inte i närheten av. Vi släpper ut mindre så på sikt kommer det att bli bättre, men det är mycket som måste göras på många ställen.

Vad skulle krävas för att målet om god status ska nås i tid?

– Ett mirakel.

SE FILMEN: Fredrik Erlandsson, limnolog på SVOA, berättar om arbetet.