Kista

Sedan 1 juli kan livsmedelsbutiker och apotek inte längre neka en kund som vill betala med kontanter. Den nya lagen, som klubbades i våras, är en del i att göra Sverige mer motståndskraftigt om de digitala tjänsterna skulle ligga nere.

Människor som av olika skäl inte kan betala digitalt riskerar också att exkluderas när de inte kan betala med kontanter, enligt regeringen.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett pressmeddelande.

Lena vill ha sedlar

Varför bara mataffärer och apotek berörs av nya lagen handlar om att de har en särskild betydelse i vardagen, menar lagstiftarna.

– Bra, tycker Lena Nordlund i Kista om förändringen.

Lena Nordlund betalar bara med kort när hon måste. "Det är olika, men mest kontanter", säger hon.

Alexander Kuronen

Hon betalar bara med kort när hon måste och föredrar kontanter, eftersom hon tycker att det blir enklare att hålla koll på hur mycket pengar hon har kvar då.

Jag har själv Swish, men det vet jag inte hur det fungerar.

Restauranger och andra ställen som helt slopar kontanthantering för andra betalsätt tycker hon desto mindre om.

– Det gillar jag inte. Jag har själv Swish, men det vet jag inte hur det fungerar.

För Kistabon Bahman spelar den nya lagen mindre roll.

– Jag betalar allt med kort och telefon. Det är mycket enklare, säger han.

Minns du när du senast använde kontanter?

– Nej. Det är kanske 15, 20 år sedan.

På Kistagrossen innebär lagändringen att allt rullar på som vanligt.

– För oss blir det samma sak. Vi har hela tiden tagit emot kontanter, säger butikschefen Hussein Nader Ali.

Inne på Kistagrossen betalar många kunder fortfarande med kontanter, men en generationsklyfta går att ana. "Särskilt ungdomar tar inte med sig pengar. Om det händer något med systemet blir det problem", säger butikschefen Hussein Nader Ali.

Alexander Kuronen

Han uppskattar att cirka 40 procent av kunderna i hans butik använder sedlar i stället för kort.

Något han förklarar med att många inte litar på tekniken.

– Om systemet inte fungerar, vad ska man då göra? Springa ut och hämta pengar? Då är det bättre att ha det på sig.

Bra – men innebär också risker

Branschorganisationen Svensk handel är positiv till den nya lagen och säger att de allra flesta av deras medlemmar inom dagligvaruhandeln – 95 procent – redan tar emot kontanter.

– Bara cirka sex procent av alla betalningar sker med kontanter, och det är oftast småbelopp, säger Henrik Ekelund, policy- och planeringsansvarig på Svensk handel.

Men ökar mängden sedlar innebär det samtidigt ökade risker för rån och högre kostnader för säkerhet och transporter med mera, tillägger han.

– Vi tycker att staten bör bära en del av de här kostnaderna, tillsammans med företagen, och att även offentlig service, så som sjukvård, bör omfattas av det nya kontantkravet.