– Torget ligger härligt inramat med karakteristiska Saluhallen och i andra delen öppnar torget upp mot Avenyn på ett trevligt vis och kan ge en fin bild av Göteborg i våra sändningar, säger Karl-Johan Paulsson, projektledare, Musikhjälpen.
Den klassiska glasburen står på historisk mark. I mitten av 1800-talet uppfördes här två basarlängor med plats för inte mindre än 76 mindre butiker. Torget var samtidigt fullt med bönder som sålde boskap och mat från sina kärror.
Men sälja kött och smör utomhus var dock inte optimalt i Göteborgsvädret.
– År 1888 byggdes Bazar Alliance, som hade en gård helt täckt i glas vilket innebar ett rejält lyft för handlarna. Och året därefter invigdes den Stora saluhallen, berättar göteborgskännaren Mattias Axelsson.
Vad hände med basarlängorna?
– De övergavs successivt vid sekelskiftet. Butikerna förföll och därför beslutas år 1906 att längorna skulle rivas. Ett beslut som inte genomförs förrän1966, säger Mattias Axelsson.
Lyssna på podden om Kungstorget här
Därefter, under 70-talet var planer på ett tre våningar högt garage, mitt på Kungstorget, den stora vattendelaren i staden. Moderaterna som hade lagt förslaget ville främja handeln medan Socialdemokraterna och vänsterblocket ville stoppa bygget.
I november 1976 ockuperades torget av miljörörelsen. Som alla vet blev det inget garage men flera parkeringsplatser upptar fortfarande stora del av torget.
Anor från 1600-talet
Men Kungstorgets historia börjar långt innan allt detta. När Göteborg anlades under stormaktstiden på 1600-talet avlöser krigen varandra. För att försvara staden byggdes ett försvarsverk med tiotal bastioner och sju raveliner.
– Här på Kungstorget låg bastionen Johannes Dux med ravelinerna Prins Carl och Prins Ulrick på ömse sidor, säger Mattias Axelsson.
Kostade som 2 300 kor
Det var Erik Dahlberg som år 1864 tagit fram en plan för en ombyggnad av Göteborg och tre år senare beviljades 70 000 daler till stadens befästningsarbeten.
– På den tiden kostade en ko omkring 30 daler, så kostnaden för försvarsbygget var ungefär 2 300 kor, berättar Mattias Axelsson.
Inget varar för evigt, inte heller Göteborgs försvarsverket som revs i början av 1800-talet.
Det var fredligare tider och år 1807 beslutade man att riva de tre kilometer långa befästningsverket ”ner till gatunivå” för att bland annat vinna ny exploateringsbar mark.
Men spåren finns kvar.
– På en karta kan man se hur det sticker ut en spetsig bit i vallgraven som påminner om hur bastionen fungerade. En del av muren finns även att titta på i bottenvåningen av biopalatset och i Pedagogen.
När murarna rivs började den tomma ytan användas som saluplats för timmer och virke. Redan 1811 kallas platsen där Trädtorget. Andra namn som används är Nya Torget och Salutorget.
Det är först i samband med ombyggnaden av Gustav Adolfs torg som handeln förflyttas och år 1852 får torget sitt officiella namn – Kungstorget.
