Textilavfall ska istället lämnas till textilbehållarna som finns antingen vid din närmaste återvinningsstation eller i insamlingscontainrar på någon av Upplands-Bros kretsloppscentraler – även det som är trasigt.
Syftet? Mer av våra textilier ska återvinnas och bli till nya klädesplagg, lakan och liknande.
– Förändringen innebär att kommunen nu har ansvaret att samla in textilavfall. Tidigare så har de flesta kommuner haft samarbete med olika organisationer som har samlat in det i kommunerna ändå. Vi har ett avtal med Human Bridge till exempel. Så det är de som vi använder för att samla in i Upplands-Bro, säger Mikael Thelin, avfallschef på Upplands-Bro kommun.
Samtidigt pågår en utredning hos regeringen vad det gäller producentansvaret för textilier. Mikael Thelin menar att det hade varit skönt om denna var klar innan lagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet.
– Då hade det varit tydligare för oss i kommunerna hur vi ska ta oss an detta.
Från 1 januari är det lag på att textilier ska återvinnas.
IVL Svenska Miljöinstitutet
Samarbete med Human Bridge
Producentansvaret handlar om att den som sätter en produkt på marknaden även ska bekosta eller säkerställa att den tas om hand då den inte längre används.
– Eftersom det här inte är helt utrett och klart så kommer vi inte att göra några jättestora förändringar mot hur vi har gjort tidigare. Vi kommer att fortsätta att samarbeta med Human Bridge fast vi skriver ett litet annat avtal med dem.
Kommer vi på sikt att se ytterligare en behållare jämte plast, papp och metall där vi lämnar våra gamla kläder med hål i?
– Det beror på vad som framkommer vad det gäller producentansvaret. Det vi försöker se till nu är att det inte blir någon extrakostnad för kommunerna att samla in textiler, utan Human Bridge får precis som tidigare avfallet mot att de kommer och hämtar det på våra platser och tillhandahåller behållare.
Om du ska sammanfatta, för medborgaren, vad är egentligen förändringen då i och med första januari?
– Det är ingen jättestor förändring. Men jag kan nämna att personalen på kretsloppscentralen kommer att stoppa dig om du försöker slänga dina gamla strumpor i brännbart. Då kommer personalen att säga nej och hänvisa dig till Human Bridge textilbehållare i stället. Det är också det som är min uppmaning. Eftersom då hamnar det i rätt flöde och vi kan ta hand om det på ett bättre sätt.
Lämna ditt spö
1 januari 2025 är även fiskeredskap kommunens ansvar berättar avfallschefen.
– Så inom kort kommer vi att ställa upp kärl på kretsloppscentralerna där man ska separera fiskeredskap.
Är det en utmaning för er, att det är så mycket fiskeredskap i omlopp?
– Nej, inte i vår kommun vad jag vet. Men möjligheten att lämna även detta till återvinning kommer att finnas inom kort.
Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!
Nu ska du lämna in dina trasiga strumpor – men var?
Den 1 januari 2025 blir det förbjudet att slänga trasiga underkläder, urtvättade t-shirtar och slitna lakan i soporna. Tusentals nya ton måste nu sorteras och samlas in. Men hur? Med bara några månader kvar saknar flera av de kommunägda avfallsbolagen i länet en färdig plan.
Nästan hälften av alla kläder och textilier som vi köper hamnar i hushållsoporna eller i en sopsäck på återvinningscentralen – vilket oftast betyder att de går rakt in i förbränningsugnen. Det ska det nu bli ändring på.
En ny lag som börjar gälla den 1 januari 2025 gör det obligatoriskt för både privatpersoner och kommersiella aktörer att sortera ut textiler och lämna in dem för återbruk eller återvinning. Inte en enda trasig strumpa eller underbyxa ska eldas upp, är målet.
– Den stora utmaningen är att främja en beteendeförändring. Det ska också vara tydligt var, hur och vilka textilier som kan lämnas in, säger Ida Bergseth Wertsén, kundrådgivare på SRV som sköter sophanteringen åt fem av kommunerna på Södertörn.
Inga konkreta planer
När folk kastar kläder i soporna handlar det oftare om bristande tillgänglighet än om okunskap, menar branschföreträdare som Mitt i har talat med. Men varken SRV eller de andra regionala avfallsbolagen kan i dag ge några konkreta svar på hur insamlingssystemen ska förändras.
– Vi har ett pilotprojekt under arbete och kan i nuläget inte lämna några detaljer. Men vi arbetar för att säkerställa en insamling som både kan hantera ökade mängder och hålla materialet torrt, säger Ida Bergseth Wertsén.
Sörab, som tar hand om avfallet åt tio kommuner i norra länshalvan, tycker att nuvarande insamlingsmodeller – både via återvinningscentraler och behållare ute på stan – i huvudsak fungerar bra.
– Vår nuvarande hantering ligger i linje med nya lagstiftningen. Men vi utvärderar ändå om vi ska göra några förändringar för att öka kvalitén i återbruksflödet, säger Beatrice Tjärnhell, kommunikationschef på Sörab.
Mobil insamling
Också på det största sopbolaget Stockholm vatten och avfall (Svoa) blir svaret att man i början kommer att förlita sig på existerande system. Under 2024 har man bland annat infört den så kallade returrundan – en mobil insamling som regelbundet kommer till 250 olika platser runtom i i stan.
Artikel 2:s textilsortering i Västberga är en av de många platser i Stockholm där dina gamla kläder och textilier gås igenom manuellt och läggs i olika högar.
Stefan Källstigen
– Självklart vill vi att folk ska lämna in mer och vi har absolut en ambition att göra det lättare. Men vi vill inte göra alltför stora investeringar som kan visa sig vara överflödiga, säger Karin Sundin, återbruksansvarig på Svoa.
Inom två år väntas det nämligen komma ännu en lag som kan flytta ansvaret för textilinsamlingen från kommunerna till producenterna, som då kommer att bygga upp ett eget, nytt insamlingssystem. Fram till dess koncentrerar sig kommunerna på att få invånarna att tänka om.
– Det viktigaste till en början är att folk överhuvudtaget sorterar ut. Ju bättre vi sorterar, desto bättre möjligheter har vi att ta till vara resurserna, säger Karin Sundin.
ENKÄT: Vad gör du med dina gamla kläder?
Petter Beckman
Ulla, Alvik
– Jag har alltid gett bort mycket till frälsis, kyrkan och Ukrainahjälpen. Men då är det bra grejer, inte gamla strumpor. Idén att samla in allt är bra, men då måste jag veta vart jag ska gå – och att det inte hamnar på en sophög i Afrika.
Petter Beckman
Hussein Abourghiba, Nacka
– Jag brukar alltid lämna kläder till återvinning, även det som är trasigt. Förut fanns det behållare ute på gatan, men nu får man gå ner i grovsoprummet. Där finns en container för textilier och det det fungerar bra.
Albin Olofsson, Uppsala
Petter Beckman
Albin Olofsson, Uppsala
– Det händer att jag ger bort kläder till någon polare eller till någon yngre. Men trasiga kläder slänger jag i soporna, det känns rimligt. Att det kommer en ny lag om att allt ska lämnas in, det låter väl okej. Varför inte?
Petter Beckman
Rama Ghari, Täby
– Ibland gör jag mattor eller väskor av gamla t-shirts. Och jag skänker till second hand. Men trasiga strumpor slänger jag, det är inte alls klart vad man ska göra med dem. Det vore jättebra om de skapade ett tydligt system, så man vet att de inte bara hamnar på soptippen.
Det viktigaste är att folk överhuvudtaget sorterar
Så ska du göra med ditt textilavfall
Både hela och trasiga begagnade kläder, underkläder, sängkläder, täcken, handdukar och andra hushållstextilier kan läggas tillsammans i påsar och lämnas till kommunens textilinsamling. Huvudsaken är att allt är rent och att det hålls torrt. Blöta textilier går inte att återvinna.
OBS: Om du lämnar till butiker som tar emot textilier – som Myrorna, Stadsmissionen och Artikel 2 – ska du dock inte blanda trasigt och helt. "Helt och rent" är nyckelordet för exempelvis Myrorna – som går med förlust på att behöva hantera trasiga kläder.
I många kommuner finns behållare för textil utställda på stan, exempelvis från Human Bridge. I Stockholms stad behöver man antingen åka till en återvinningscentral, invänta den mobila returrundan eller besöka någon av stadens pop-up-återbruk.
Än finns inga krav att bostadsrättsföreningar eller hyresvärdar ska ha textilinsamling i fastigheten.
Textilier ska absolut inte slängas i grovsoporna eller i hushållssoporna, där kommer de bara att gå till förbränning. Idag slänger varje svensk 8-9 kilo textil per år i soporna, varav cirka hälften skulle gå att återbruka eller återvinna.
Källa: Svoa, Sörab, SRV och Myrorna
Det mesta skickas utomlands
Av de drygt 13 kilo textilier som en genomsnittlig svensk årligen gör sig av med hamnar knappt 9 kilo antingen i kökssoporna eller bland brännbart i i en grovsopscontainer, enligt en färsk forskarstudie. Allt detta eldas upp.
Knappt 5 kilo per person källsorteras, varav 3 kilo lämnas till välgörenhetsorganisationer och 1 kilo hamnar i kommunens textilinsamling. Knappt 1 kilo per person säljs privat.
Av de insamlade textilierna återbrukas 3,4 kilo, varav 2,8 kilo skickas utomlands. Bara 0,6 kilo per person återbrukas i Sverige.
Av de 1,3 kilo som inte går att återbruka återvinns fibrerna från 0,7 kilo medan resten eldas upp eller behandlas som avfall.
Det finns idag stora tekniska svårigheter att återvinna blandade textilfibrer. Det är främst i rena bomulls- eller ylleprodukter som fibrerna går att ta tillvara.
Källa: IVL, Svenska miljöinstitutet. 2024
Petter Beckman, Mostphotos