Våren 2022 kom 12 laddplatser för elbilar upp på parkeringen till Stöttingsgränd 4–20 i Västertorp. Här kan medlemmar i bostadsrättsföreningen Barisen 1 ladda sina bilar. Beslutet om att installera dem fattades av den miljömedvetna styrelsen, som också vill lägga solceller på taken.
– I september 2022 hade vi en extrastämma om det. Nästan 100 procent sa ja. Vi har pengar att finansiera dem med och det är bra både för miljön och för vår ekonomi, på sikt, säger brf-ordföranden Lars Landelius.
Föreningen accepterade en offert på 2,2 miljoner kronor för svarta solceller och såg fram emot att få dem monterade. Men eftersom de två husen är grönmärkta (ett högt kulturhistoriskt skydd) måste man söka bygglov. Det måste alla som vill montera solceller i kulturhistoriska värdefulla miljöer.
– Vi var säkra på att det skulle gå bra. Solcellerna gör ju ingen åverkan på husen och syns knappt från marken. Jag höll på att ramla baklänges när stadsbyggnadskontoret meddelade att man kommer att yrka på avslag om vi söker bygglov, säger Lars Landelius.
Ett av brf:ens två hus på Stöttingsgränd, sett från Västertorps tunnelbanestation.
Märta Lefvert
Ett av brf:ens två hus på Stöttingsgränd, med sidan som vetter mot Västertorpsvägen.
Märta Lefvert
Röda solceller är sämre
Husen på Stöttingsgränd stod klara 1950, och har ljust putsade fasader och röda tegeltak. Föreningen skulle kunna välja röda solceller – då hade ansökan fått bifall. Problemet är att röda solceller har lägre effekt och är betydligt dyrare. För Brf Barisen 1 skulle priset öka med 1 miljon kronor. Det har man inte råd med.
– Vi stoppas från att bidra till den gröna omställningen. Och det gäller inte bara oss. Det finns många andra grönmärkta hus bara här i Västertorp, säger Lars Landelius.
Politiken går emot
På stadsbyggnadskontoret förklarar bygglovschefen Mikael Andersson Ståhl att bedömningen görs utifrån nationell lagstiftning. Men det innebär inte att det blir avslag för alla kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
– Vi bedömer från fall till fall. Det är framför allt mot gatan och det allmänna som känsligheten är större och där kraven på anpassning är större, skriver han till Mitt i.
En avvägning mellan kulturskydd/klimatomställning gjordes genom en lagändring 2018, då bygglovsplikten för solceller utanför kulturhistoriskt värdefulla miljöer togs bort. Det är detta kommunerna har att rätta sig efter, framhåller Mikael Andersson Ståhl.
Men faktum är att politikerna gör utbrytningsförsök. Jan Valeskog (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, berättar att nämnden ibland ger bygglov till svarta solceller trots att tjänstemännen yrkat på avslag.
– Nämnden har kört över förvaltningen i ganska många fall, framför allt när det gäller småhus men också för en del flerfamiljsbostäder. Men då överklagas det till länsstyrelsen och där blir det nej, säger han.
Snabb utveckling
Ändrad lagstiftning tror Jan Valeskog inte på. Däremot menar både han och Både Mikael Andersson Ståhl att den snabba tekniska utvecklingen kan lösa problemet. Både prisskillnaden och effektskillnaden mellan röda och svarta solceller kommer att minska, enligt dem.