Polisutredningarna om mordmisstänkt flicka lades felaktigt ned

Polisbrist kan ha gjort att tidigare förundersökningar mot den 15-åriga flicka som är åtalad för mord på sin bror felaktigt lades ned, enligt en särskild åklagare. Men lokalpolischefen håller inte med.

Fler gånger larmades polisen till lägenheten i västerort. Socialtjänsten hade meddelat polisen att 15-åringen var ”väldigt utagerande” och hade en ”våldsam aggressivitet.” Flera hot mot familjemedlemmarna ska ha uttalats, och både psykiskt och fysiskt våld ska ha skett enligt anmälningar. Polisen valde att orosanmäla.

I juli i år greps den 15-åriga flickan, misstänkt för att ha mördat sin yngre bror. Hon har åtalats och väntar på rättegångsförhandlingen.

En polisbil utanför Vällingbys polisstation. Resursbrist i Vällingbypolisens ungdomsgrupp är anledningen till att tidigare förundersökningar mot den mordåtalade 15-åriga flickan felaktigt lades ned, menar Särskilda åklagarkammaren.

Mikael Andersson

Mitt i har gått igenom Särskilda åklagarkammarens utredning av polisens hantering av flickan innan mordet skett.

Den ordinarie lokalpolischefen i Vällingby Johan Olsson upptäckte efter pojkens död att den ansvarige förundersökningsledaren på ungdomsgruppen hade lagt ner tidigare polisutredningar mot flickan – trots vittnesmål om dödshot och våld inom familjen. Johan Olsson anmälde misstänkt tjänstefel till Särskilda åklagarkammaren.

Men enligt chefsåklagare Marianne Nordström har förundersökningarna lagts ner på grund av resursbrist och stress.

– Det har varit orimligt för ungdomsgruppen att hantera den mängd ärenden de haft, säger hon till Mitt i.

Endast två utredare

Polismyndigheten har direktiv om tio utredare i Vällingbypolisens ungdomsgrupp – under perioder har de varit nere på två. Gruppen har varit ”kraftigt underbemannad”, som Marianne Nordström uttrycker det.

– Det är ovanligt att misstänkta tjänstefel visar sig handla om resursbrist. Det ligger snarare på en arbetsgivare att leda och fördela arbetet och se till att det finns tillräckliga resurser, säger hon.

Mamman ville inte driva polisärendena vidare – hon hoppades att situationen skulle förbättras genom socialtjänsten och familjebehandlaren. Polisen ansåg därför att bevis saknades för att hålla utredningarna öppna.

Bild utanför huset där det misstänkta syskonmordet skedde.

Filip Magnusson

Men polisen borde aldrig ha frågat mamman om hon ville ange brotten till åtal. Ringa misshandel och skadegörelse är inga angivelsebrott, alltså brott som måste anmälas för att åklagaren ska få väcka åtal. Utredningen mot flickan borde därför ha fortsatt, enligt Marianne Nordström.

Hade fler förhör gjort någon skillnad?

 – Full bemanning hade säkert inneburit en mycket bättre hantering av ärendena innan mordet. När mamman felaktigt blev informerad om att flickan är angiven för brott, så låter man mamman förstå att hon inte behöver vittna om hon inte vill och förundersökningen läggs ner.

– Fler polisförhör hade kanske kunnat förmå mamman att medverka i utredningen. Man kan försöka övertala.

 Ingen förundersökning hade heller inletts om barnfridsbrott, vilket skulle gjorts eftersom pojken hade bevittnat misshandel, något både Johan Olsson och Marianne Nordström påtalat.

– Har man otroligt mycket att göra så är det en stressituation, säger Marianne Nordström.

”Dynamisk personalstyrka”

Johan Olsson menar att Marianne Nordström får stå för uttalandena om resursbristen.

– Vi har en dynamisk personalstyrka. Det betyder att vi flyttar över personal där det behövs. Vi har full bemanning, men av bland annat personalpolitiska skäl är inte alla grupper alltid fullbemannade. Ibland behöver vi prioritera förebyggande arbetet, ibland utredningar. Då flyttas resurser.

Johan Olsson, ordinarie lokalpolisområdeschef i Vällingby, säger att Vällingbypolisen och stadsdelarna efter familjetragedin fått ett utvärderingsprogram som kan påverka organisationen uppåt för ökad informationsdelning mellan socialtjänsten och polisen.

Polisen

Men två utredare i ungdomsgruppen när ni ska vara tio?

– Tio utredare baseras på en tidigare utredning inom polisen. Jag anser att det är fel att placera tio utredare i en grupp om det inte behövs. Med det sagt, så jobbar vi hårt inom lokalpolisområde Vällingby.

Han menar att det är omöjligt för honom att spekulera i vad det inneburit om förundersökningarna inte lagts ned.

– Men självklart ska vi utvärdera och se över våra rutiner och strukturer, och hur vi jobbar i samverkan med stadsdelen.

Har man otroligt mycket att göra
så är det en
stressituation.

Skedde i somras

Den 16 juli larmades polis till en adress i västerort. En pojke under 15 år hade skadats allvarligt. Dagen efter avled pojken av sina skador.

Pojkens 15-åriga syster anhölls misstänkt för mord.

Rättsmedicinalverket genomförde en mindre sinnesundersökning, en så kallad paragraf 7-undersökning. Den visar att flickan kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid händelsen.

I november åtalades flickan för mord.

Flickan nekar till brott.

Källa: Mitt i

Sekretess mellan
socialtjänst och polis

Finns det ett brottsförebyggande syfte får socialtjänsten dela med sig av uppgifter till polisen om enskilda under 21 år. Och samma gäller åt andra hållet; polisen kan bryta förundersökningssekretessen och berätta för socialtjänsten om sina utredningar. Men det sker sällan.

Regeringen meddelade nyligen att man vill att all information som är relevant ska delas med brottsbekämpande myndigheter vid misstanke om brott, och att sekretessreglerna ska ses över för att möjliggöra större informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.

Johan Olsson vill inte spekulera i om polisen hade kunnat dela information om 15-åringen med socialtjänsten.

– Kunde vi gjort något som gjort att detta inte fick den tragiska utgång det fick? Finns det någon lagstiftning i dag som hindrar oss och stadsdelarna från att samverka med varandra? Detta måste vi gå igenom i en ordentlig analys, säger Johan Olsson.

Källa: Socialtjänstlagen