Även om andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasiet i Stockholms stad har ökat något, så är det färre som lämnar grundskolan med godkända betyg i alla ämnen.

Detta gäller både för flickor och pojkar, och på vissa skolor är det knappt hälften av eleverna som når full gymnasiebehörighet.

För oppositionen är det nu dags att ta krafttag.

– Det är katastrofala siffror. 15-åringar skickas rakt ut i utanförskap, säger Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd.

Förslag: Mindre klasser och ordningsregler

Kritiken riktas mot det rödgröna styrets budget, som Andréa Hedin menar saknar en tydlig plan för att vända trenden. Moderaterna har därför lagt fram tre förslag i sin skuggbudget för 2026, där den största satsningen handlar om att minska klassernas storlek.

Med 175 miljoner kronor vill partiet införa en "klassdelningspeng" – ett system där skolor med stora klasser får pengar för att skapa parallella klasser.

– För tio år sedan var snittet 22 elever per klass. Nu är det 28-30. Det skapar hög ljudvolym, bristande studiero och gör att lärarna inte hinner hjälpa alla.

"Under skolbesök ser jag så många elever som sitter med uppsträckta händer, som lärarna inte hinner med," säger Andrea Hedin.

Simon Bergström

För bättre studiero vill M också införa gemensamma ordningsregler och en konsekvenstrappa för alla skolor. Andréa Hedin menar att flickor ofta tar på sig ansvaret för ordningen i klassrummet, vilket kan påverka deras eget lärande negativt.

– Det kan inte ligga på de enskilda flickorna. Här behöver politiken kliva in.

Likvärdig bedömning

Moderaterna föreslår även att alla skolor ska mäta elevernas kunskaper på samma sätt, vid varje årskurs. I dag skiljer det sig åt, enligt partiet.

– Hade jag varit skolborgarråd hade detta varit min största fråga. Hur ligger Stockholms elever till i kärnämnena i respektive årskurs? I dag får vi inte svar på det förrän nationella proven och betygen.

S: Riktade satsningar bäst

Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) pekar på styrets satsningar – som höjt socioekonomiskt stöd och utökade skolsociala team – som lösningen. Dessa riktar sig särskilt till elever i utsatta områden och de med särskilda behov, grupper som oftare inte når målen.

Hon lyfter också fram tvålärarsystemet, där skolor med större utmaningar får två lärare per klass. Hon är tveksam till att M:s klassdelningspeng skulle hjälpa de mest utsatta skolorna.

– Det är inte säkert att den pengen skulle träffa rätt.

Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) håller inte med om att den rödgröna budgeten saknar satsningar.

Johannes Äng

Men lärartätheten måste höjas överallt, betonar hon.

– Där har vi haft tuffa år med en regering som inte stöttar oss. Jag ser inte hur en moderatbudget med skattesänkningar skulle kunna förbättra situationen.