Natten till den 12 oktober hör Kungsängenbon Mikael Bjerkestrand någon ropa utanför hans lägenhet på Furuhällsvägen i centrum.

– "Hjälp, det är en gubbe som är på väg att dö!" ropar någon, berättar Mikael Bjerkestrand.

Mikael var vaken och tittade på tv den aktuella kvällen. Han reagerade instinktivt.

– Jag reste mig direkt och tog hissen ner – i strumporna.

– När jag kom ner låg mannen innanför porten på golvet. Jag lyssnade om han andades, men det gjorde han inte. Då började jag göra hjärt- och lungräddning.

Mikael ser det som självklart att hjälpa människor och använda sin kunskap.

Judit nilsson

Lärt sig genoms scouterna

En annan kille var också där – det var han som hade ropat på hjälp. Om de båda männen kände varandra vet Mikael inte. Det verkade inte så, tycker han. Han kände heller inte igen någon av dem från huset där han bott sedan 2007.

Mikael lever med en funktionsnedsättning och är aktiv bland annat som ledare i Tibble sjöscoutkår.

– Jag har lärt mig att göra hjärt- och lungräddning hos scouterna, säger Mikael och ler stolt.

Den andra killen ringde efter ambulans medan Mikael fortsatte att försöka få mannen att börja andas igen.

– SOS Alarm pratade med mig på högtalare och sa hur jag skulle göra och frågade om han andades. Jag sa att jag visste vad jag skulle göra.

När Mikaels arbete gav resultat la han mannen i stabilt sidoläge.

Hemma i lägenheten på Furuhällsvägen satt Mikael och tittade på tv då han hörde ett rop på hjälp.

Judit Nilsson

Fick guldstjärna

Till slut kom både ambulans och polis till platsen. Mikael berättar att ambulanspersonalen sa att han skulle få en guldstjärna för sin insats och att de beskrev det som att det kunde ha gått mycket värre om han inte funnits där och agerat.

– Jag undrar hur det gick för honom sen. Det verkade okej när han åkte iväg med ambulansen.

Som sjöscout är Mikael Bjerkestrand alltid redo.

Judit Nilsson

Det här var första gången Mikael praktiserade sina kunskaper på en människa som verkligen behövde hjälp. Hos scouterna övar de på dockor.

Mikael vet inte hur länge han höll på innan mannen började andas, men han beskriver att han var trött i händerna och svettig när det till slut gick bra. Han kände sig aldrig rädd eller orolig. Tvärtom pratar Mikael Bjerkestrand med stor självklarhet och trygghet om att hjälpa människor i nöd.

Mikael har bott i sin lägenhet sen 2007. Genom scouterna har han lärt sig hjärt- och lungräddning. Det var första gången han praktiserade sina kunskaper på allvar.

Judit nilsson

Skulle du göra samma sak igen om någon ropade på hjälp?

– Ja, absolut.

Mikaels mamma har lagt ut ett inlägg på Facebook där hon lyfter fram sin sons insats, här har mängder med Upplands-Brobor hyllat Mikael Bjerkestrands agerande.

En person skriver: "Bra jobbat Mikael som kunde omsätta dina kunskaper i handling! Alltid redo!"