Elstängsel som ritas in med gps i en app tillåts för kor och får från årsskiftet. Djuren får halsband som varnar med ljud om de kommer för nära det osynliga stängslet och svaga stötar om de ändå fortsätter.

Bonden Sören Karlsson var först i Sverige att testa systemet på sina kossor i Uppsala-trakten.

– Djuren lär sig fort, allt från en dag till kanske en vecka för de riktigt tröglärda, säger han.

Staketet byggs i telefonen

Den stora vinsten är att en hage ritas upp på några minuter i telefonen, menar han. På så sätt kan djuren snabbt flyttas runt och även beta på svårtillgängliga platser och där det är svårt att sätta upp fysiska staket, som i en stenig skogsbacke eller vid en sjö.

Fysiska staket är effektiva inte bara för att hålla djuren på plats utan också för att hålla människor borta från dem, menar Jonas Andersson.

Mikael Andersson

Men gränserna är också mindre exakta än fysiska staket, menar Sören Karlsson. Under hans testperiod svajade ibland tekniken så att gränserna flyttades och hans kossor lärde sig dessutom hur långt de kunde gå innan ljudet utlöstes.

– Kor är nyfikna och tycker om att testa gränser. De listade ut hur de kan beta en extra fem sekunder utanför gränsen innan de behövde backa igen, säger Sören Karlsson.

Därför är det virtuella stängsel ingen bra lösning om hagen angränsar en stor väg eller ett bostadsområde, menar han.

– Jag tror vi är en bit bort från att detta används brett. Men jag har haft fel förr, säger han.

Mycket folk och bilar

På Mälaröarna är Jonas Andersson, lantbruksansvarig på Wiggeby jordbruk, inne på samma linje. 

– Här är det så mycket folk och bilar, så jag tror inte det skulle funka så bra här ute, säger han.

Gården har under hösten haft kvigor i ett skogsområde i Prästnibble på norra Färingsö med ett tillfälligt stängsel runt en stor åker. Stängslet är inte så lätta att se på håll och många tror att djuren går lösa.

– Vi får mängder om samtal kring det från folk som tror att djuren rymt. Så jag kan bara föreställa mig hur många som skulle höra av sig om de gick utan staket alls, säger han. 

Om djuren går i välbesökta friluftsområden så är ett fysiskt staket också en effektiv signal till människorna som vistas där.

– Det kan lätt bli så att folk går fram till djuren och ska hälsa på dem. Och det är inte alltid bra, om det är tjurar eller kor med kalv som vill skydda sina kalvar, säger Jonas Andersson. 

Men även om det i nuläget inte är aktuellt för Wiggeby så tvivlar han inte på att lagändringen är positiv. 

– Jag tror att det kommer fungera jättebra på andra håll. Staket kostar runt 100 kronor metern och att bygga och underhålla det i stora hagar blir stora pengar. Då kan det här vara ett jättebra sätt att slippa den kostnaden, säger han.