De flesta av Solnas elever trivs i skolan. Men det är stökigt.

Sju av tio i årskurs 5 och sex av tio i årskurs 8 uppger att de inte får studiero på lektionerna. Var fjärde elev känner sig otrygg i skolan. Det framgår i senaste skolenkäten.

Samtidigt anmäldes över tusen fall av kränkande behandling på kommunala skolor i fjol.

Moderaterna kräver ”akuta insatser”.

– Vi vet att skolan är en utsatt miljö och den vanligaste brottsplatsen för unga. Men vi kan inte normalisera att elever blir slagna eller att elever med koppling till gängkriminalitet skapar otrygghet i skolmiljön, säger Veronika De Jonge (M), andre vice ordförande i skolnämnden.

Omplacera elever

Partiet vill att Solna startar en så kallad akutskola där elever som stör eller hotar placeras i upp till fyra veckor.

– Det är ett sätt att akut agera i en situation som är direkt farlig eller otrygg för andra elever. Samtidigt hamnar den elev som punktmarkeras i en trygg miljö och får stödinsatser för att sedan kunna återgå till sin ordinarie skola. 

Men lösningen underkänns av skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S).

– Vi jobbar på andra sätt med studiero. Dels förebyggande med vår historiska skolsatsning få vi kan ha flera vuxna i klassrummen. Dels, i förekommande fall, kan elever som inte kan vara i sitt sammanhang redan idag vara i andra lokaler på skolan under en övergångstid.

Solnas nya ”NPF-säkring” av skolorna främjar också studieron, menar Eriksson.

– Det är ofta NPF-elever som är utåtagerande. Då hjälper det inte att bestraffa, utan då behöver vi jobba med bemötande och deras förutsättningar att klara skolan.

Mer kameraövervakning

Att få upp fler kameror på skolorna finns också på Moderaternas kravlista. Här bör staden mer aktivt stötta och genomlysa behoven på skolorna, menar partiet.

– Elever som beter sig illa vill inte bli upptäckta. Förhoppningsvis kan kameror förebygga och skapa en kultur där kränkningar och brott minskar, säger De Jonge.

Råsunda centralskola har nyligen installerat sina första inomhuskameror, Ulriksdalsskolan har ansökt.

Eva Eriksson säger att det är upp till varje rektor att överväga kameror och att det krävs en gedigen utredning som visar att nyttan vägts mot inskränkningar i den personliga integriteten. Om kravet inte uppfylls kan skolan behöva betala vite vid tillsyn.

– Men vi säger inte nej till någon skola som vill ha inomhuskameror. Jag tror absolut det kan hjälpa och öka tryggheten.