Dubbelmordet för två år sedan, skjutningarna mot en villa i centrala Vallentuna i höstas och det ännu ouppklarade mordet i centrum 2012.
Lägg till det höstens äldrebedrägerier och den våg av bostadsinbrott som svepte över kommunen 2020 så blir det lätt att dra slutsatsen att det inte längre är säkert och tryggt i Vallentuna. Särskilt inte i centrum.
Stefan Dahlgren, som håller koll på vad som händer i kommunen, är av annan uppfattning.
– Det rör sig om enskilda händelser som inte speglar hur det är i kommunen i stort. Vi hade åtta ärenden om våld i offentlig miljö under hela 2021. Det går inte att säga att det är otryggt i Vallentuna.
Ändå finns de som helst inte vill vistas i centrum, vilket framgår av den senaste trygghetsundersökningen som kommunen och polisen gjort gemensamt.
17 procent svarade att det finns platser de undviker.
– En del svarade att det handlade om centrum. Vi måste grotta lite för att se vad vi ska göra konkret åt att människor upplever centrum som otryggt, säger Therese Eriksson, trygghetssamordnare på kommunen.
– Kanske spelar det ingen roll om vi jobbar med belysning och klotter om gamla händelser lever kvar i folks medvetanden, säger Stefan Dahlgren.
Klotter och mörker
Dålig belysning, nedskräpning och klotter i området där de bor såg många av de svarande som problem.
– Det handlar om våra utemiljöer och hur det påverkar den upplevda tryggheten. Det blir våra fokusområden framåt från kommunens sida, säger Therese Eriksson och uppmanar samtidigt Vallentunaborna att använda felanmälningsappen när utebelysningen har slocknat.
47 procent i undersökningen hade ingen uppfattning om ifall polisen bryr sig om de problem som finns i det egna bostadsområdet. 44 procent ansåg att de bryr sig.
40 procent tyckte att kommunen bryr sig om problemen där man bor – den lägsta andelen i Södra Roslagens lokalpolisområde och lägre än regionsnittet på 43 procent.
– Vi behöver bli bättre på att berätta om alla bra saker vi gör, säger Therese Eriksson. För det läggs ju en hel del pengar på trygghet. Vi har bra fältare och fritidsgårdar. Socialtjänst och barn- och ungdomsförvaltningen när det gäller orosanmälningar. Vi är en av få kommuner som har sociala insatsgrupper där man tidigt jobbar med ungdomar med normbrytande beteende.
Frågeformuläret skickades ut till 1114 personer. 618 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 55,5 procent.
– Rent krasst tror jag att det är alldeles för mycket enkäter som man ska svara på. Till sist blir man nog ganska trött på det, säger Therese Eriksson som samtidigt noterar att svarsfrekvensen för SCB:s senaste medborgarenkät bara låg på 40 procent.
Trygghetsundersökningen kommer att användas när kommunpolitiker och polis ska fatta beslut om hur de ska fördela sina resurser.
– Vi står inför en ny valperiod och ska också skapa ett nytt samverkansavtal med polisen. Och oavsett att få svarat ser vi att vi måste bli bättre på att berätta om allt vi gör.