Det råder en fnittrig stämning i Viksjöskolans gympahall. Men det är inte ett trettiotal elever som leker svanskull. De är alla lärare från Järfälla kommun.

Men under den uppsluppna stämningen vilar ett allvar. De är här för att lära sig hur de kan hjälpa sina elever att öva upp sin motorik och balans – för den är nämligen på kraftig nedgång hos svenska barn.

– Vi kan i våra preliminära resultat också se en tendens att elevernas kondition och styrka gått ner på bara fem år, säger Izabel Seger, forskare och idrottslärare i Järfälla kommun.

2023 kunde hon tillsammans med gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och med hjälp av idrottslärare i Järfälla slå fast att pulshöjande aktiviteter gav bättre skolresultat. Det är den studien hon nu följt upp.

Och tecknen är allvarliga.

Izabela Seger, är forskare, skolutvecklare och idrottslärare i Järfälla kommun. Hon kunde tillsammans med Gymnastik- och Idrottskolan (GIH) slå fast att pulshöjande aktiviter gav effekt på skolresultat.

Erik Lejdelin

I studien har 80 procent av alla sjundeklassare i kommunen deltagit, genom hälsoenkäter, rörelsemätare och styrke- och konditionstest. Det slutgiltiga resultatet förväntas publiceras nästa år.

– Det finns säkert flera olika orsaker till den här nedgången. Min gissning är att det har att göra med att barnen slutar med sina aktiviteter i ett tidigare skede. Man lägger av redan i femman eller sexan, och det är mycket tidigare än för några år sedan. Det ökade skärmanvändandet spelar nog också in.

Maria Gottberg, träningsansvarig Svenska Gymnastikförbundet, tror att skärmarna är en stor bov i dramat bakom alarmerande motoriska utvecklingen hos barn.

Erik Lejdelin

Kullerbytta-larmet

Det här är det senaste i raden av signaler på att barns fysik är på nedgång. 2024 gick Svenska Gymnastikförbundet och Idrottslärarföreningen ut med det så kallade ”Kullerbyttalarmet”. De hade sett att allt fler barn inte längre kan göra en kullerbyta – eller hade svårigheter med att gå baklänges eller stå på ett ben.

– Vi fick så många indikationer på att motoriken blev sämre att vi kände att vi behövde slå larm. Vi ville sprida det här och få skolor och rektorer att reagera, säger Maria Gottberg, träningsansvarig Svenska Gymnastikförbundet.

Kan det verkligen stämma att barn inte kan göra kullerbyttor längre?

– Det är fler och fler som inte kan, framförallt i de lägre åldrarna. Vi har tappat de senaste tio och tjugo åren. De som går i högstadiet och gymnasiet har kanske fått lära sig tidigare, man spontanlekte mer förut. Nu är det skärmarna som tar över.

Mikael Kindefält, Iljansbodaskoaln, övar på en kullerbytta på en plint.

Erik Lejdelin

Larmet gav svallvågor genom idrott- och skolsverige. Förbundet blev överröst med förfrågningar om de skulle komma och utbilda kommuner. Järfälla ville inte vara sena på bollen.

Ser en klasskillnad

Lärarna Zana Salahaddin och Ali Jamshidpey övar på handstående fall.

– Koordinationen hos eleverna har blivit allt svårare att finslipa. Vi rör oss mer onaturligt och vi är mer stillasittande, det påverkar finmotoriken och även grovmotoriken. Vi har äldre ungdomar som har en koordination som lågstadieelever, säger Ali Jamshidpey.

De ser också att det finns klyftor mellan barns motoriska förmågor utifrån hur deras hemförhållanden ser ut.

– Det handlar om klass. Det finns en skillnad på barn till föräldrar som har det bättre ställt, som har tid att skjutsa barnen till träningar och engagera sig mer, medan andra från arbetarklassfamiljer­ inte har samma tid. Där ser vi en skillnad, säger Zana Salahaddin.

Zana Salahaddin och Ali Jamshidpey ser att det finns skillnader i barnens fysiska förmåga utifrån deras hemförhållanden.

Erik Lejdelin

Börja tidigt

Det ökar pressen på att barnen ska öva upp sin motorik och koordination i skolan. Men Maria Gottberg säger att det finns få utbildade idrottslärare idag – framförallt i lågstadiet.

– Många idrottshallar saknar också rätt utrustning. Då blir det lätt att man leker, och det kan vara jättebra men barnen får inte lära sig att stödja, hänga och rulla.

Kull räcker inte?

– Nej. Det här är någonting man borde börja prata om redan på BVC och öva på i förskolan. Man måste fånga upp barnen tidigt.

Izabella Seger säger att man i Järfälla kommun tagit stort intryck av forskningen och larmen om barns bristande fysik.

– Vi fokuserar på att fortbilda lärarna så att de vågar använda sig mer av gymnastik på idrotten. Vi strävar också efter att fortbilda förskolelärarna så att man i tidig ålder kan fånga upp barnen.