Stockholm

Antalet orosanmälningar för barn i Stockholm har planat ut efter flera års ökning. Den tidigare ökningen har delvis kopplats till att staden arbetat för att få fler att anmäla oro för barn, bland annat genom införandet av digitala orosanmälningar. Men under 2025 låg antalet anmälningar alltså kvar på ungefär samma nivå som året innan.

Samtidigt pågår en diskussion om hur barn som far illa ska kunna upptäckas tidigare.

I en Novusundersökning som gjorts på uppdrag av Polisförbundet lyfter poliser i region Stockholm behovet av fler tidiga insatser från skola, socialtjänst och föräldrar för att förebygga brott bland unga.

Få anmälningar från förskolan

Särskilt svårt är det att fånga upp de yngsta barnen. För barn mellan 0 och 5 år står förskolor och barnavårdscentraler för omkring tre procent av orosanmälningarna. Samtidigt har anmälningarna från förskolan legat relativt stilla, trots att det rödgröna styret jobbat för att öka dem. Från skolan har antalet till och med minskat under förra året.

Jan Jönsson (L) ser utvecklingen som ett tecken på att barn riskerar att upptäckas för sent.

Redan gått väldigt illa.

– De enda som har ökat sina anmälningar är socialtjänsten själva och polisen. Det är instanser som ska orosanmäla i sista hand. När de gör det har det redan gått väldigt illa, säger han.

"Det är i förskolan man har chans att rätta till saker som föräldraskap som brister eller få mer hjälp med sin uppfostran," säger Jan Jönsson (L).

Saga Widlund

Han menar att förskolan är avgörande för att kunna fånga upp problem tidigt och anser att styret inte har gjort tillräckligt för att öka anmälningarna därifrån.

M: En socialsekreterare per förskola

Moderaterna vill möta problemet genom att införa så kallade förskolesociala team, där socionomer arbetar direkt mot varje förskola, på liknande sätt som skolsociala team redan finns i grundskolan.

– Varje förskola, både fristående och kommunal, ska ha en utpekad socialsekreterare som sin närmaste kontaktperson. Det handlar om att personal och föräldrar ska ha någon att bolla tankar och funderingar med, säger oppositionsborgarrådet Andrea Hedin (M).

"Högre upp i åldrarna kan det komma in många orosanmälningar runt samma barn för att utsattheten blivit så stor. Med ett förskole socialt team hade vi kunnat fånga upp barnet tidigare," säger Andréa Hedin (M).

Christian Lärk

Hon menar att det skulle sänka tröskeln för att agera vid oro och stärka samarbetet mellan förskola, familj och socialtjänst.

Än finns det ingen prislapp på vad satsningen skulle kosta.

Liberalerna drev frågan om förskolesociala team redan 2022 så Jan Jönsson (L) välkomnar att Moderaterna nu hakar på.

Nå barn utanför systemet

Socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) poängterar att det redan görs liknande arbete i stadens olika stadsdelsområden.

– Vi har också gett våra olika förvaltningar i uppdrag att fördjupa samarbetet för att hitta fler barn som lever i eller riskerar att hamna i en destruktiv levnadssituation, säger han.

Ojanne menar samtidigt att det redan finns arbetssätt där socialtjänsten samarbetar med förskolan som behöver utvecklas. Han lyfter i stället ett annat problem: att många av de barn där oron är som störst inte alls går i förskolan.

Alexander Ojanne (S), socialborgarråd, lyfter fram att barnkullen har blivit mindre och menar att det visar att anmälningsbenägenheten fortfarande är hög.

Angie Gray

Han vill därför att fler barn skrivs in i förskolan. Samtidigt menar han att staden måste finnas mer där små barn och föräldrar rör sig i vardagen, till exempel på öppna förskolor, BVC och i lekparker. Han menar också att ett av de största hindren att få inom förskolan vågar agera, och vill därför stärka personalen.