Alla invånare i Region Stockholm ska erbjudas en fast läkarkontakt på sin vårdcentral, och det innan året är slut. Det har regionfullmäktige slagit fast i sin primärvårdsstrategi som ska genomföras fram till 2025.
Syftet med strategin är att "stärka den nära vården och göra vårdcentralerna till navet" i regionens sjukvård.
Men det finns ett krux. Vårdcentralerna har inte råd att anställa tillräckligt många läkare för att det ska vara möjligt. Det enligt en utredning som Stockholms distriktsläkarförening gjort.
2 222 patienter per läkare
På en genomsnittlig vårdcentral idag måste en läkare ha 2 222 listade patienter om vårdcentralen ska gå runt, enligt deras beräkningar.
– Visionen om en fast läkarkontakt blir ett namn på ett papper, en läkare som inte har tid med dig, säger Ylva Sandström, ordförande i föreningen och distriktsläkare vid Trollbäckens vårdcentral i Tyresö.
Enligt utredningen kunde vårdcentralerna för tio år sedan ha en läkare per 1 667 patienter.
I minoritet
Andelen distriktsläkare på vårdcentralerna har också sjunkit från 32 procent av de anställda, till 18 procent.
– Att kalla det husläkarmottagning är falsk marknadsföring, säger hon.
Samtidigt har antalet ST-läkare och AT-läkare, som är under utbildning, ökat. De är billig arbetskraft för vårdcentralerna, eftersom regionen centralt står för en del av lönekostnaden.
– Men när de är färdigutbildade finns det inte pengar att anställa dem, säger Ylva Sandström.
Utökat uppdrag
Ökat har också andelen undersköterskor, receptionister, psykologer och rehabkoordinatorer. Det är i linje med primärvårdsstrategin, där vårdcentralerna får ett utökat ansvar för att koordinera vård och ta hand om lindrigare psykiska sjukdomar.
Utöver det finns planer på att vårdcentralerna i stället för att remittera patienter till specialister ska ta hand om dem själva.
– Det kostar pengar. Det kommer nya uppdrag hela tiden, men inga nya resurser, säger Sandström.
Har fått mer pengar
Primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten ligger runt 20 procent, och har varit oförändrad de senaste åren. Enligt primärvårdsstrategin behöver resurserna utökas.
– Ja, primärvården ska byggas ut, och husläkarmottagningarna ska prioriteras, det är vi överens om inom koalitionen. Inför 2021 höjdes ersättningarna med tre procent, medan sjukhusen fick 1,5 procent, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd.
Ersättningsmodellen har också ändrats, från att tidigare ha gjort det lönsamt med många korta besök till en större andel fast ersättning.
Bonus för fast kontakt
Dessutom tillkommer nu en bonus till de vårdcentraler som uppnår en viss andel patienter med fast läkarkontakt, berättar hon.
Men hur många listade patienter en läkare kan ha vill inte Anna Starbrink precisera.
– Det ser ju olika ut. En del läkare har många äldre patienter och många som har hemsjukvård, och då kan de inte ha lika många som en läkare med en stor andel yngre patienter, säger hon.