De fyrbenta skadedjuren har ökat i antal de senaste åren om man får tro de boende i Utby. I en Facebooktråd vittnar många om möten med både döda och levande råttor. En av dem är Tina som märkt en stor skillnad de senaste åren.
– När jag bodde i Kviberg fram till för fyra år sedan såg jag aldrig en råtta. Här har jag sett många ute. Grannen har en var och varannan dag vid bilen och i somras satt en kompis i min trädgård och trodde att hon hade en fågel vid fötterna, men det var det inte... Så här var det inte förut.
Vid ett annat tillfälle tog sig en råtta in i väggen via ett trasigt rör.
– Det var inte trevligt, men vi hade en jäkla tur att den inte kom in i huset.
För att få bukt med de objudna gästerna har Tina och hennes familj slutat att källsortera hushållsavfallet efter att ha sett spår i snön kring de gallerförsedda behållarna.
– Bilen som hämtar avfallet kan inte ta komposttunnor så därför har vi gallerkomposter i området. Det gör ju att det luktar mat vilket är en stor bidragande orsak. Det springer ju barn och leker här så det känns som en sanitär olägenhet, säger hon.
Idag finns ingen ansvarig förvaltning som hanterar råttproblem. Kretslopp och vatten har hand om avloppen och avfall, Park och natur ser över stadens parker och Trafikkontoret ansvarar för papperskorgar och tillstånd för foodtrucks. Husägare får själva skydda sin fastighet.
På Kretslopp och vatten har man märkt en ökning av anmälningarna. Mellan 2011-2014 fick man 250-400 anmälningar, vilket ökade till runt 700 anmälningar per år 2015-2016. Fredrik Torstensson, enhetschef på Kretslopp och vatten känner till att man haft problem i Utby, men menar att de är långtifrån ensamma om att ha råttor
– Jag vet att det förekommer och att vi gjort åtgärder på några gator. Det ser likadant ut i flera andra delar av stan. Ju fler människor som rör sig desto fler råttor finns det. Folk kan tro att råttorna kommer från avloppen, men det går sällan att bekräfta, säger Fredrik Torstensson enhetschef på Kretslopp och vatten.
Vad gör man om man får råttor kring sin bostad?
– Ofta dras de till papperskorgar, komposter eller fågelbord. Men får vi en anmälan så gör vi alltid en insats, till exempel filmar ledningarna eller hänger bete med råttgift i avloppsbrunnarna.
