Råsunda

– Redo för procent, Omar?

Ayaz Razmjooei visar på tavlan, 700 kronor är priset för en jacka som har satts ned med 30 procent på rean. Hur mycket sparar man?

Omar Amer klurar.

Han gillade matte på lågstadiet. Men på mellanstadiet kom han till en ny klass, blev osäker och slutade be om hjälp.

– Det svåra för mig är när det är höga tal. Som att hjärnan inte kan översätta dem så de går att räkna ut.

Men Ayaz är bra på att förklara, tycker Omar. De diskuterar. Verifierar svaret med ett träblock med hundra rutor.

Ayaz är speciallärare i matte på Råsunda skola. Han använder gärna exempel ur vardagen för att väcka intresse hos eleverna och få med dem på varför ämnet är viktigt.

– Hur mycket sparar du på Black friday-rean? Om du tar två ägg till åtta pannkakor, hur många behövs för 12? Allt man gör hemma i vardagen är kopplat till matematik.

Matteångest vanligt

Även om de flesta elever i Solna klarar sig i matte är betygen lägre än i andra ämnen.

Själva inställningen till ämnet kan påverka.

– Matematikångest är vanligt. Ofta är känslorna starkast hos tjejer, eleverna vågar inte säga svaret eller ställa frågor. Då tappar man till slut självförtroendet, säger Ayaz.

Han jobbar med både högpresterande elever och de som har svårt för matte.

Han ser hur många på mellanstadiet kämpar.

– I varje klass finns tre, fyra elever som räknar på fingrarna. Det tröttar ut hjärnan och gör inte att de lär sig räknesätten. Kan man inte grunderna blir det ofta väldigt svårt senare att ta sig an mer avancerad problemlösning.

Skriver en bok

Lösningen, menar Ayaz, är att nöta grunderna, som tillexempel multiplikationstabellen. Repetera och automatisera som om de vore franskaglosor.

Han fick nyligen lärarstipendiet Helgepriset och 125 000 kronor för att ta fram en lärobok som bygger på metoden.

I år ska Ayaz vara tjänstledig på 25 procent för att skriva, målet är publicering 2027.

– Det är en jättestor grej för mig. Ibland när man jobbar med en grupp elever och vet att alla inte kommer nå målen kan man känna: Gör jag någon nytta? Priset är en bekräftelse på att det här är viktigt.

Diagnos kan ligga bakom

När barn har svårt med matten kan odiagnosticerad dyskalkyli finnas i bakgrunden, säger Ayaz.

Det är inte kopplat till intelligens utan är en inlärningssvårighet som påverkar förmågan att räkna och förstå tal. 4-5 procent av befolkningen beräknas ha dyskalkyli.

– Ungefär samma procent som dyslexi, ändå talas inte så mycket om det. I Sverige börjar man inte utreda barn för dyskalkyli förrän de är tio år. Det är sent. I andra länder ställer man diagnos redan vid sex års ålder. Då kan man också hjälpa elever tidigt.

En svårighet kan vändas till en styrka. Elever med dyskalkyli kan vara kreativa och duktiga på geometri på grund av stor kognitiv förståelse, säger Ayaz.

– Diagnosen är inte det viktiga, utan anpassningen till den.

Fick autismdiagnos

Han vet av erfarenhet.

– Jag var i trettioårsåldern när jag kom till Sverige från Iran. Plötsligt kände jag mig annorlunda. Jag fick problem med sociala kontakter, kände hur jag var känslig för kritik.

Utredningen slutade i en autismdiagnos – och rådet att lämna läraryrket.

– Att stå i ett klassrum med 30 elever med mycket ljud och rörelse, då kan jag inte koncentrera mig. Jag behöver förutsägbarhet, struktur.

Ayaz blev därför speciallärare som lär ut i små grupper.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Mitt jobb är mitt stora intresse. Att komma på olika sätt att räkna ut saker är väldigt roligt. Matte kan vara mer kreativt än man tror. Och så brinner jag för att undervisa.

Vad har du för tips till föräldrar med barn som kämpar med matten?

– Jag vill inte sprida mattehat och vänder mig mot att kämpa hemma. Det gynnar inte eleverna längre upp i livet. Få i stället barnet involverad i vardagen, låt dem planera sin månadspeng, spela kort, följ recept, driv matten mot deras intressen.