Cecilia von Heijne, museichef, Sara Carlin, projektledare. Foto: Pekka Pääkkö

Kungliga myntkabinettet blir Ekonomiska museet

Kungliga Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum har lämnat Slottsbacken och vänder på sedeln. Museet byter namn och flyttar in i nygamla lokaler.

  • Publicerad 09:35, 20 okt 2020

Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet öppnar på nytt. Efter att ha legat på Slottsbacken i 20 år flyttar man tillbaka till Narvavägen och delar byggnad med Historiska museet.

Flytten påbörjades för tre år sedan när den privata hyresvärden ville höja hyran, och i samband med öppningen 20 november byter museet namn.

– Det kändes lämpligt i och med att vi öppnar i nya lokaler. Tidigare hette vi ju "Kungliga Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum", nu vänder vi på det så att det blir tydligt att vi är ett museum. Vi har mycket mynt, men vi gör ju mycket mer än så och vill på detta sätt nå bredare, säger Cecilia von Heijne, museichef.

Någon miljon jugoslaviska dinarer är kanske värda en limpa bröd, enligt Sara Carlin. Foto: Pekka Pääkkö

Hundra miljoner biljoner

I utställningen "Hyperinflation" möter besökarna väggar tapetserade med sedlar, affärer med skenande priser, svarta marknader och korruption. Konsekvenserna av en skenande ekonomi och hur man löser det, förklarar Sara Carlin, projektledare.

Museet går även igenom Sveriges ekonomiska historia, och vänder sig särskilt till ungdomar och skolprojekt med digitala visningar. Utställningarna ska ha något för alla.

– Under en hyperinflation kan priserna ändras hela tiden. I Jugoslavien kunde det dubblas var 34:e fjärde time när de led av hyperinflation mellan 1992 och 1994, säger Sara Carlin.

– Den högsta valören på en sedel någonsin var i Ungern 1946. Hundra miljoner biljoner i valutan pengö. Det motsvarar stjärnorna i tre hundra miljoner Vintergator, säger Cecilia von Heijne.

Projektledare Sara Carlin med jugoslaviska dinarer. Foto: Pekka Pääkkö

Kungen förstår

Många har tyckt till om Myntkabinettets namnbyte. På museets Facebooksida skriver flera att man gör avsteg från sina kungliga anor, medan andra uppskattar det bredare tilltalet, enligt museichefen Cecilia von Heijne.

– Vi har fått fått ros för namnändringen men också ris för att vi inte trycker på det kungliga lika mycket nu. Det är ett anrikt namn och vi är stolta över det. Men frågan om namnbytet har diskuterats i tio år.

Vad säger kungen om det?

– Vi har goda kontakter med de Kungliga Hovstaterna. Jag tror att han har förståelse för det.

En Rai-sten från ö-gruppen Yap, världens största betalningsmedel. De var svåra att transportera mellan öarna och ökade därför i värde. Foto: Pekka Pääkkö