Rofyllda att betrakta. Storproducenter av livsmedel. Nu: ersättare av en maskinpark.

Tillbaka till 1800-talet?

– Ja, allt var väl inte sämre förr, helt enkelt, konstaterar Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd, och skrattar lite åt frågan.

Från vår till tidig höst kommer kor fritt att vandra omkring i i Kyrksjölötens naturreservat där de får beta efter eget huvud.

Och förstås – idissla.

För en ko handlar det antagligen om ett drömjobb: som ko ska kon helt enkelt göra det en ko förmodligen gör allra bäst (vid sidan av att vara producent av olika livsmedel): beta.

I det här fallet ska korna beta i naturreservaten och på så sätt sköta reservatet.

Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd.

Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd.

Maurits Otterloo

– Korna kommer att gå där och hindra att det växer igen, till exempel av lönnsly som konkurrerar mycket med ek där korna öppna upp även för örter och små buskar som annars inte skulle riktigt få plats, säger Åsa Lindhagen.

Inhyrda

Staden äger inga egna kor utan hyr in dem.

Något exakt datum när korna anländer till Bromma kan Åsa Lindhagen inte säga, men planen är att det ska vara kvar till tidig höst.

– Nästan ett halvår, säger Åsa Lindhagen.

Finns det en miljöaspekt?

– Så är det, vi jobbar med att gå över till eldrivna maskiner och verktyg.

Sedan tidigare låter staden får beta på olika platser i Stockholm men just kor finns hittills bara på ett annat ställe, i Älvsjö.

Kan korna göra ett bättre jobb än maskiner?

– I Älvsjö betar de på ett ganska bra sätt så vi får väl se, säger Lindhagen.

Halv miljon på elstängsel

I dagarna har Bromma stadsdelsförvaltning fått 500 000 kronor av staden i extra pengar för att sätta upp ett elstängsel så att korna inte smiter i väg för långt när de betar i reservatet.

Kan allmänheten se korna?

– Ja, det kommer man kunna göra, kor är ganska trevliga djur, det är också något som kommer att locka människor till naturreservaten, säger Åsa Lindhagen.

Bättre för biologiska mångfalden

Mitt i vände sig till Rebecca Danielsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, för att höra om det faktiskt är så att kor är mer miljövänliga än motoriserade verktyg.

– Det där är något man diskuterar en del. Nu för tiden pratar vi om fossila utsläpp och biogena utsläpp och då hamnar kornas produktion från framförallt utandningen under de biogena utsläppen, säger Rebecca Danielsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Här finns det lite forskning, en som säger att det inte är någon skillnad, andra att det är skillnad.

– Det verkar luta mot att det är skillnad, att det är bättre med betande levande djur för den biologiska mångfalden, säger Rebecca Danielsson.

Studier

Man har sett i studier att själva betandet hur de tuggar av växter med sin tunga och hur de trampar i växtligheten har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden om man jämför med maskiner.

Åsa Lindhagen:

– Det känns väldigt positivt att vi nu testar det här med betesdjur och kor som ska sköta om naturreservaten, helt enkelt, det känns roligt att testa det här och förhoppningsvis kommer många tycka att det är roligt

Kan det lyckas?

– Det är förhoppningen och det finns goda förutsättningar för det.

Kor i fullt fart att beta i Älvsjö, tidigare enda plats i Stockholm där staden testat om kor kan ersätta maskiner för att hålla landskapen öppna.

Kor i fullt fart att beta i Älvsjö, tidigare enda plats i Stockholm där staden testat om kor kan ersätta maskiner för att hålla landskapen öppna.

Angie Gray