Den här hösten är ljuset i Färgfabrikens stora utställningssal dovare än vanligt. Mångfärgade collage täcker de stora fönstren och ljuset silas fint igenom mönstren. Tanken går till medeltida kyrkors glasmålningar, men det här är gjort på annat vis.

– Vi har använt material som blivit över vid olika konstprojekt, fragment som vi satt samman bildar nu en helhet, berättar konstnären Maria Teeri.

Hon och Janne Nabb bildar konstnärsduon nabbteeri, och fönstercollagen är typiska för deras sätt att arbeta. I stället för att skaffa nytt använder duon överblivet och bortkastat material – både eget och andras.

– Vår värld är så full av saker att vi helst inte vill tillföra nya. Det är bättre att använda sådant som redan finns. Vi kallar oss konstnärliga asätare, säger Maria Teeri.

Konstnärsduon nabbteeri (Janne Nabb och Maria Teeri) har förvandlat Färfabrikens fönster till konstverk, där ljuset silar in. Materialet är återvunnet, av sådant de tidigare skapat.

Konstnärsduon nabbteeri (Janne Nabb och Maria Teeri) har förvandlat Färfabrikens fönster till konstverk, där ljuset silar in. Materialet är återvunnet, av sådant de tidigare skapat.

Angie Gray

Ljuset silar in i utställningssalen, genom collagen som fästs på fönsterrutorna.

Ljuset silar in i utställningssalen, genom collagen som fästs på fönsterrutorna.

Angie Gray

Bidrag från Vinterviken

I höst finns chansen för svenskarna att bekanta sig med finska nabbteeri. Den 26 augusti till den 25 november ställer duon ut i Färgfabriken i Liljeholmen. Här har de förvandlat en hel sal till en höstlig trädgård med vissnande växter, döda insekter och kala träd.

”Whatever lives bends down” heter utställningen. Mycket i den kommer från duons egen trädgård hemma i Finland. Annat har de fått från närområdet runt Färgfabriken. Vintervikens trädgård har till exempel bidragit med vinterståndare av solrosor och kronärtskockor. Nu ingår de i höga, organiska skulpturer som sträcker sig mot taket.

Utställningen är under uppbyggnad vid Mitt i:s besök, med stor organiska skulpturer och filmdukar.

Utställningen är under uppbyggnad vid Mitt i:s besök, med stor organiska skulpturer och filmdukar.

Angie Gray

Belysta insekter

Det här är ingen grönskande utan en döende trädgård, även om dofter från sommaren dröjer sig kvar.

– Det är höst när den här utställningen äger rum, så det föll sig naturligt att skapa en trädgård i den fasen. Men vi vill också gestalta hur det är att vara människa på planeten jorden under den här perioden, med en akut klimatkris som påverkar alla, säger Janne Nabb.

Men utställningen är ingen dödsmässa, betonar han. En trädgård lever upp igen, när hösten och vintern gått och våren kommer. Till det kretsloppet bidrar de små insekter som också finns med i utställningen, belysta genom diaprojektioner på väggarna.

– Det är ingen pessimistisk utställning. Det finns väldigt mycket poesi i den, säger Janne Nabb.

Glimtar av trädgården

Tio år har gått sedan duon flyttade ut på landet och fick en egen trädgård. Besökarna får glimtar av den i de filmer som visas på tre dukar i salen. På dem sveper både mänskligt odlade och vilda landskap förbi, ackompanjerade av en berättarröst.

Högtalarna hänger från taket, dolda bakom tätt ihopsatta kardborrar.

– Så allting i utställningen är inte organiskt, det finns en del teknologi också. Det är svårt att verka som konstnär och avstå helt från det, säger Maria Teeri.