Många pendeltågsstationer i Stockholms län har moderniserats de senaste åren, men i Spånga har inga planer presenterats trots den pågående utbyggnaden av Mälarbanan och att en stor inflyttning till orten pågår.
I Region Stockholms länsplan för transportinfrastruktur för 2022–2033 beskrivs Spånga station som en viktig bytespunkt för pendeltågs- och bussresenärer med "funktionella brister som varken klarar av dagens eller framtidens resenärsströmmar" och att förändringar "krävs".
Håkan Serdén var i många år tjänsteman i stadshuset och anser att Spånga station är nedprioriterad. "Nu börjar tiden bli knapp att göra något. Inflyttningen pågår", säger han.
Mikael Andersson
Håkan Serdén från nätverket För Spångas framtid beskriver stationen som helt oförändrad sedan 1976, frånsett några smärre utbyggnader.
– Det är snart 50 år sedan. Det skapar allt mer problem att inget hänt, säger han när vi träffar honom, Hans Hellström och Björn Begner från nätverket på Spånga torg.
Bromstensstaden.
Stefan Källstigen
Vill ha besked från ansvariga
Om tio år väntas 8 000 fler människor bo i Spånga, betonar Håkan, och syftar på både Bromstensstaden och kringliggande bostadsprojekt på gång.
– Vi har 8 000-9 000 på- och avstigande vid stationen dagligen redan i dag. Det blir trängre på alla sätt för varje år. Spånga behöver en plan för hur stationen ska moderniseras.
Spånga station. I bakgrunden byggs nya Bromstensstaden. 3 500 nya bostäder kan stå klara i området om några år.
Mikael Andersson
Håkan var tidigare mångårig tjänsteman i stadshuset och har i nätverket gjort gemensam sak med den tidigare SL-trafikplaneraren Hans Hellström.
Ofta ute och informerar om sin sak
Trion, klädda i sina gula varselvästar, är med jämna mellanrum ute och informerar om frågan. En bit ifrån oss på Värsta allé sitter deras banderoll om stationen uppsatt.
– Man lockar folk att flytta hit nästan enbart genom pendeltåget. Men det kommer bli problem och stor trängsel om inte något görs, säger Hans Hellström.
Beatriz Matos och Greta Costa från Portugal flyttade nyligen till de nya studentkvarteren längs Bromstensvägen. "Vi hade önskat att bussarna till stationen gick oftare och passade tågen bättre", säger Beatriz.
Mikael Andersson
Problemen med Spånga station har varit många. Många anser att stationen redan är trång och de ökända rulltrapporna stannade 34 gånger i november.
Bromstensstaden.
Stefan Källstigen
Klagomålen har varit många
Halva somrarna stängs stationen på grund av utbyggnaden av Mälarbanan och sista året har busshållplatser dessutom stängts av längs Bromstensvägen. Personalbristen och de inställda tågen har dock varit den största akilleshälen för de flesta.
Tommy Käll har länge önskat en inomhus-station där servicen fungerar problemfritt. Han tycker att det snålas alldeles för mycket kring Spånga station. "Alltså, alla pendeltågsstationer är mer moderna än Spångas, det är som att det rustas upp överallt men inte här."
Mikael Andersson
Klagomålen på stationen i januari 2023 var då de flesta under en enskild månad sedan minst åtta år tillbaka.
Ett utvecklingsprojektet av själva stationen pågick, men brakade ihop för några år sedan. Trafikverket, Stockholms stad och trafikförvaltningen kom inte överens kring finansieringen.
Mikael Andersson
De enda avsatta pengar Mitt i hittar för en kommande utbyggnad i dagsläget är att regionen i länsplanen förbundit sig att stötta med 50 miljoner kronor i en mindre del i en modernisering av stationen, men först år 2031.
Fredrik Lindberg räds en situation där personalbristen och de inställda tågen kommer få ännu större påverkan på Spångas resenärer i framtiden. "När tågen inte går och du har tusentals fler resenärer här, då kommer det blir problem. Där hoppas jag på en lösning."
Mikael Andersson
Enligt Sophie Gunnarsson, presskommunikatör på SL, har stationen inte kunnat prioriteras bland andra behov i regionen och idag saknas helt planer på att bygga ut bussterminalen.
– Spånga station har uppenbara kapacitetsproblem, men det är Stockholms stad som måste driva utvecklingen och ta kostnaden. Bussterminalen ligger på allmän plats. Vi har gjort vår del i att identifiera och kommunicera behoven.
Har ni några planer på att anpassa stationen de kommande tio åren?
– Det finns ingen klarlagd plan i dagsläget, men vi för dialog kontinuerligt med Trafikverket och Stockholms stad. Med de medel vi avsatt för 2031 finns en indikation att vi gör något då, men en ny länstransportplan arbetas samtidigt fram i detta nu och den kan komma att se annorlunda ut.
Sophie Gunnarsson, SL.
SL
Trång bussterminal ett stort problem
Sofia Lindblad, strategisk planerare på Trafikverket, säger att de fått information av trafikförvaltningen om bristerna med bussterminalen.
– Det är för mycket bussar och för få hållplatslägen. Vi var beredda med ett projekt för ett antal år sedan, men då saknade staden finansiering och det bidrog till att man inte var med på banan då.
Ingen lösning. Trängseln väntas öka kraftigt på Spånga stations bussterminal de kommande åren.
Mikael Andersson
Är det rätt att prioritera ned Spånga station?
– Många pendeltågsstationer har ett större behov av ombyggnad. Däremot har Spångas bussterminal stora brister.
Staden har de facto planerat för "enormt många" nya bostäder i Spånga, betonar Sofia Lindblad.
– Då måste också kollektivtrafiken fungera.
Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd.
Klara B Orreteg
Staden slår ifrån sig
Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) hävdar att det är glasklart att regionen ansvarar för en modernisering av Spånga station.
– En bussterminal ligger på regionens ansvar, de ansvarar för trafiken. Regionen behöver ta stafettpinnen och se hur själva terminalen kan utvecklas. Det finns en tydlig uppdelning, i grunden är detta regionens uppgift, säger han.
Mikael Andersson
Strömgren menar att man är öppna för en diskussion med SL och behjälpliga, men att regionen måste initiera projektet.
– Vi har tagit ett stort ansvar för förbättringar för gång och cykel runt stationen utifrån att vi vill att området utvecklas och ser inflyttningen.
Snart dags för inflytt i nya pendlarstaden
Inflyttningen till Bromstensstaden är på väg att påbörjas och under 2024 kommer en stor del av den nya stadsdelen vara färdigutbyggd. Totalt kan cirka 3 500 bostäder byggas i området – men hur ser intresset ut när inflation och ekonomisk kris råder?
Höstregnet väller ner över de nästintill färdigbyggda flerbostadshusen sydöst om Spånga station. Byggställningar omgärdar de tätt uppförda husen som byggs i olika fasadmaterial. En mängd olika byggbolag måste samsas om ytan när Bromstensstaden nu tar form.
Färdigställandet av Bromstensstaden pågår för fullt. En innergård som förbinder olika bostadsprojekt i stadsdelen är på väg att anläggas på platsen på bilden.
Stefan Källstigen
Pendeltåget rusar förbi utanför
Ikano bostad är ett av dem. Man bygger 159 hyresrätter och deras projektledare Ako Salih tar med oss upp ett par våningar och visar oss en av bolagets mindre tvåor.
Precis intill går Mälarbanan och pendeltåget rusar förbi utanför. Men hör det gör man knappt. Ako pekar ner mot ett rostrött bullerplank man byggt tillsammans med JM bostad.
Ako Salihs Ikano bostad är en av en mängd olika byggherrar som bygger sydost om Spånga station just nu.
Stefan Källstigen
– Det är en annan klass på fönstren i dag, väldigt tjocka och isolerade. Om vi stänger ytterdörren hör vi absolut ingenting från spåren, säger han.
Mycket klart om ett år
Ikano bostad påbörjar sin uthyrning i december. Likt en stor del av övriga Bromstensstaden kommer deras hyresrätter stå klara under 2024.
– Om ett år är väldigt mycket helt klart här, det går fort, säger Ako.
Mälarbanan går precis utanför fönstret på de nya bostäderna i Bromstensstaden. Sju minuter tar det att gå till stationen.
Stefan Källstigen
Hur tycker du själv stadsdelen blir?
– Det här var ju ett gammalt slitet mörkt industriområde som många runt om upplevde som otryggt. Man drog sig från att gå denna väg. Att det blir detta i stället, en miljövänlig stadsdel på promenadavstånd till matbutiken och tåget ser jag ju som en förbättring.
Det tar sju minuter att gå till Spånga centrum och station. Därifrån är man på Odenplan på tio minuter.
Den nya gångtunneln ska förbinda Bromstensstaden på östra sidan om rälsen med Bromstensvägens nya kvarter på västra sidan om.
Stefan Källstigen
Bromstensstaden och nya studentstaden längs Bromstensvägen växer fram under en ekonomisk kris där byggbranschen pressas av höjda kostnader, räntor och fallande bostadspriser. Enligt SCB var påbörjandet av nya lägenheter 57 procent mindre under första halvåret 2023 jämfört med samma period 2022.
Byggpersonal: Ingen skulle påbörjat detta i dag
Byggpersonal Mitt i pratar med inne på byggområdena i Spånga vittnar om att inget av de bostadsbolag som just nu bygger i orten skulle startat något projekt i dag. Men många av nyckelbesluten i Spånga togs innan byggkrisen och här handlar det till stor del om hyresrätter.
Ån som rinner längs nya Bromstensstaden. Till vänster i bild kommer Duvbovägen i Bromsten. Ett omtvistat skolbygge på Bromstens IP för 660 elever samt idrottshall och en förskola ska också byggas i projektet.
Stefan Källstigen
Osäker marknad. JM bostads projektledare Frida Runemo visar oss runt i kvarteren i nya Bromstensstaden. "En del källarförråd har vi behövt ta bort i projektet på grund av den dåliga marken. Det hade blivit för dyrt", säger hon.
Stefan Källstigen
Även hyresrättsbranschen påverkas, men Ako Salih upplever ändå intresset som stabilt.
– Vi tror på en stor efterfrågan. Marknadsläget ökar våra kostnader för räntor, drift och underhåll vilket är utmanande och kan leda till en högre hyra. Hyresförhandlingarna pågår för fullt. Men vi ser alltjämt en stor bostadsbrist på hyresmarknaden.
Första inflyttningarna i nya Bromstensstaden sker efter årsskiftet 2023/2024. År 2030 väntas hela stadsdelen vara färdigutbyggd, med bland annat den omtvistade skolan vid Bromstens IP.
Stefan Källstigen
Gammal sjöbotten och lera
Bromstensstaden byggs på gammal sjöbotten. Den dåliga marken består till stor del av lera och stadsdelen har försenats sett till de ursprungliga planerna. Redan 2016 gick JM bostad ut på marknaden med sina 60 ägarlägenheter och 157 bostadsrätter.
"Det är bra att det byggs bostäder i Spånga, men det är under all kritik att man bygger skolan på Bromstens IP. Detta kommer få långtgående negativa effekter för området. Vad ska ske med alla fotbollsspelande ungdomar där? Detta ansvar lägger jag på staden, som inte planerat detta bättre i utvecklingen av Bromstensstaden", säger Birgitta Söderlund.
Filip Magnusson
– Men stadens va-jobb försenades kraftigt och vi fick dra tillbaka försäljningen. Det är dock en hel del kunder bland de som vill flytta in som varit med från start, berättar Frida Runemo, projektledare på JM bostad, som träffar oss på den leriga byggatan i området.
"Känns som det går åt rätt håll"
JM:s ägandelägenheter har inflyttning under januari och februari, och senare under 2024 är det tänkt att deras bostadsrätter får nya ägare. Frida tycks ivrig i att avsluta projektet.
Studentbostadskvarteren längs Bromstensvägen.
Filip Magnusson
– Marknaden har gått upp och ner under året, sedan stått stilla. Alla märker av byggkrisen, men intresset har börjat röra på sig i höst och folk hör av sig till mäklaren. Det känns som att det går åt rätt håll.
Vad kostar era lägenheter?
– Bostadsrätterna säljer vi för mellan två till sex miljoner kronor. Det är allt från ettor till fyror. Där kan kan få ett delägarskap på upp till 50 procent av bostaden så man endast behöver ta lån på halva bostaden. Ägarlägenheterna kostar från 2,5 miljon kronor och uppåt.
"Jag gillar att bo i ett område som byggs ut, men jag hade önskat att bussarna gått oftare", säger Amila Edirisinghe från Sri Lanka som precis flyttat till studentbostäderna längs Bromstensvägen med sin familj.
Filip Magnusson
Studentstaden byggs intill
Vi åker med Frida Runemo i en bygghiss upp till en av lägenheterna.
– Stadsdelen har gått från plåtbyggnader, höga staket och grått stenmjöl till detta. Det är spännande att få ha varit med om det, säger hon.
Nya studentstaden på västra sidan om Mälarbanan förbinds med Bromstensstaden på den östra sidan genom en ny gångbro. En stor del av Studentbostäder i Nordens drygt 1 000 lägenheter är redan inflyttade.
Studentbostadskvarteren längs Bromstensvägen.
Filip Magnusson
Hemstadens hyresrätter och hyresrättsradhus längs Bromstensvägen är sammanbyggda i samma projekt.
Filip Magnusson
Heimstadens marknadschef för nyproduktion, Beatrice Lundblad, visar oss bolagets hyresrättsradhus längs Bromstensvägen.
Filip Magnusson
Hyresförhandlingarna pågår för fullt.
Från industriområde till "tät blandstad" med park
Stadsbyggnadsnämnden antog i oktober 2008 programmet för stadsutvecklingen av Bromstens industriområde.
Målsättningen har sedan dess varit att skapa en tät och integrerad blandstad – Bromstensstaden.
Huvuddelen blir flerbostadshus på mellan fyra till sex våningar, samt ett antal högre torn i en tiovåningsskala. Mitt i området planeras den så kallade Stora parken. Det blir stort fokus på cykelparkering, bilparkering kommer huvudsakligen ske i underjordiska garage.
Cirka 3 500 bostäder kan byggas sydöst om stationen förutsatt att alla markägare i området kommer igång med sina planer. Stadens förhoppning är att Bromstensstaden i sin helhet står klar runt år 2030.
Källa: Stockholms stad
Mälarbanan går precis utanför fönstret på de nya bostäderna i Bromstensstaden. Sju minuter tar det att gå till stationen.
Stefan Källstigen