Göteborg
Semestertiden stundar, men för föräldrar till tonåringar kan det bli allt annat än avkopplande veckor. Vilka umgås mitt barn med? Finns det risk att de kommer i kontakt med droger? Kan jag tvinga 17-åringen att åka med på familjesemestern?
Orosmolnen är många och som förälder kan man behöva vägledning.
Jessica Vikberg är tullare i grunden och sedan fyra år tillbaka är hon även ordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.
Lika länge har hon drivit Narkopodden, där hon i samtal med inbjudna gäster går på djupet i frågor som rör droger, kriminalitet och beroende.
Föräldrastöd. Jessica Vikberg, tullare och ordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, råder föräldrar att inte låta tonåringar vara ensamma hemma under semestern.
Pressbild
"Skaffa argument"
Hon har arbetat med narkotikafrågor sedan 20-årsåldern och är en flitig debattör som bland annat tagit tydlig ställning emot en legalisering av cannabis.
– Det krävs så mycket mer av föräldrar idag i och med att ungdomar får så mycket information i mobilen. Eftersom unga idag har en mer liberal inställning till exempelvis cannabis gäller det att som förälder läsa på och skaffa sig argument som ungdomen kan ta till sig.
Hon menar att det finns mycket man som förälder kan göra för att skydda sin tonåring, som att inte lämna en 15- eller 16-åring ensam hemma när man åker på semester.
– Det kan kännas som att barnet är redo, men en 15-åring är lättpåverkad och saknar många gånger konsekvenstänk. Var nyfiken och intresserad av vilka ens barn umgås med.
Lustgas en inkörsport
Att vara uppmärksam på språket är också ett tips.
– Polisen listar slangord för olika droger på sin hemsida. "Lena" är till exempel slang för tramadol, en drog som ökar bland ungdomar. Tramadol ingår i heroinfamiljen och är väldigt beroendeframkallande.
Förutom cannabis och tramadol ökar också användandet av lustgas, främst i festsammanhang. Lustgas är inte narkotikaklassat, men kan få allvarliga konsekvenser både i form av skador, men kan också vara en väg in till tyngre substanser.
– De som säljer lustgas säljer även cannabis och man vill inte att ens barns telefonnummer ska hamna i de så kallade "knarklurarna".
Glorifierad drog
En annan drog som, enligt Jessica Vikberg, blivit allt vanligare är lean – en slags groggblandning med hostmedicin.
Den allt mer liberala inställningen till droger spår hon på sikt kommer att öppna dörren för en normalisering även av tyngre droger.
– Jag tror att kokain är nästa grej, inte minst eftersom drogen redan är väldigt glorifierad inom populärkulturen.
Drogundersökning i Göteborg 2022
Alkoholkonsumtion
Alkoholkonsumtionen har minskat kraftigt sedan den första undersökningen 2004.
2022 svarade 35 procent av niondeklassarna (36 procent 2019) och 62 procent av eleverna i gymnasiets år 2 (64 procent 2019) att de druckit alkohol senaste året. Det kan jämföras med de höga siffrorna 70 respektive 88 procent år 2004.
Narkotikaanvändning
Andelen elever som någon gång använt narkotika var 2022 nere på 6 procent i årskurs 9 och 17 procent i gymnasiets år 2.
Aldrig tidigare, så länge undersökningarna gjorts i Göteborg, har siffrorna varit så låga.
2010 uppmättes de högsta siffrorna och då låg årskurs 9 på 10 procent och gymnasiets år 2 på 22 procent.
Cannabis är fortfarande den klart dominerande drogen och liksom tidigare är det i de centrala stadsdelarna som eleverna har den största narkotikaerfarenheten.
Tobaksrökning
Tobaksrökningen fortsätter att minska rejält: Endast 1 procent av niondeklassarna och 2 procent av gymnasieeleverna uppgav att de röker tobak dagligen.
Snusning
Däremot har det dagliga snusandet ökat och nästan fördubblats sedan 2019: från 2 till 4 procent 2022 i årskurs 9 och 7 till 12 procent i gymnasiets år 2.
E-cigaretter
Andelen som rökt e-cigaretter de sista 30 dagarna har femdubblats bland flickor sedan 2019. Det gäller både i årskurs 9 och på gymnasiet. Pojkarnas ökning är inte lika markant.
Lustgas
I årskurs 9 var det 7,2 procent som någon gång tagit lustgas i berusningssyfte. Motsvarande siffra i gymnasiet år 2 var 25 procent.
Om undersökningen
Enkäten görs vart tredje år i Göteborg i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Alla elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 deltar, även friskolorna. Sammantaget rör det sig om 3 690 elever i årskurs 9 och 3 523 elever i gymnasiets år 2 som är boende i Göteborg.
Källa: Göteborgs stad
Jessicas råd till tonårsföräldrar i sommar:
1. Lämna inte barnet ensam hemma. "Som 15-åring är man lättpåverkad och saknar ofta konsekvenstänk."
2. Våga checka av jackfickor, rummet och mobilen.
3. Håll koll på slangord för narkotika. "Lena kan till exempel betyda tramadol."
4. Var uppmärksam på om det ligger lustgaspatroner slängda i trädgården.
5. Ha koll på var barnet gör av sina pengar.
6. Utgå ifrån att där det finns alkohol (på en fest till exempel) finns det också narkotika.
7. Läs på och skaffa dig argument mot exempelvis cannabis.
8. Håll dig nykter, dels för att föregå med gott exempel och dels för att kunna köra och hämta.
10. Försök att tidigt bygga upp ett förtroende och prata med barnet, särskilt när det ska börja i ett nytt sammanhang, som en ny skola.
Källa: Jessica Vikberg
Koll på drogslangen
Drogslang är ord och uttryck som används av dem som vistas i drogmiljöer – brukare och distributörer. Här är några av dessa:
Marijuana:Grönt, W, weed, gräs, skunk, dunder, Mary Jane, Marie och Anna, indian, blue cheese, pollen.
Hasch: Brunt, afghan, zutt, töjj, blaze, fett, gås, B.
Amfetamin: Speed, tjack, sho, tjosan, ful, klet, vaket, affe, skor, billigt, ice.
Kokain: Ladd, jayo, kola, pulver, snö, schnejjf, stenar.
LSD: Syra, lucy, sås, lappar, trippar.
Ecstacy/MDMA: XTC, Eva, E, Erik.
MDMA/ecstasy: Molly, nappar, glad
Subutex: Båt, fjärdis, sub, åtta.
Tramadol: Lena, tram.
Xanor: Stavar, blåbär, blå, pix.
Benzo (Bensodiazepiner): Habbar, bitches, flödder.
Heroin: Häst, horse, jonk, dop, frukt, dope, H, black tar (rökheroin), smack (vitt heroin).
Spliff: Joint, blandning, cannabis, tobak.
Femma: 5a, näve, hand, en hel, Beshlik – fem gram marijuana/hasch.
Kasse: Ett kilo.
Hegge: Ett hekto.
Källa: Polisen
Narkopodden
En podcast som går på djupet i frågor som rör droger, kriminalitet och beroende. En mjuk men tongivande röst i narkotikafrågan. Finns där poddar finns.