Bristen på möteslokaler har länge varit ett problem för föreningslivet i Solberga. Engagerade invånare har kastat ögon på den nedlagda panncentralen vid Folkparksvägen och uppvaktat staden om att få använda den.

Nu kan det bli så. Staden vill öppna upp panncentralen när man bygger nya bostäder på fastigheten. Byggnaden har "potential att utvecklas till en lokal mötesplats med publika verksamheter", står det i det planförslag som är ute på samråd till den 27 maj.

– Vi vill ta till vara på möjligheten att, utöver att skapa fler bostäder, använda den här fina panncentralen och möjliggöra värden som är till glädje för dem som bor i Solberga, säger Daniel Sandström, stadsplanerare vid stadsbyggnadskontoret.

Flygvy med planområdet , där de två nya punkthusen lagts till, vid panncentralen och kontorsbyggnaden, längs Folkparksvägen.

Flygvy med planområdet , där de två nya punkthusen lagts till, vid panncentralen och kontorsbyggnaden, längs Folkparksvägen.

Nyréns arkitekter, på uppdrag av Stockholmshem

50 meter hög skorsten

Panncentralen stod klar 1950, ritad av arkitektduon Backström & Reinius, som också ritat många andra hus i Solberga. Den försåg den nya stadsdelen med värme, i en tid när fjärrvärmenätet ännu inte var utbyggt i Stockholms förorter.

Den blev också en omtyckt arkitektonisk pärla, med sin 50 meter höga skorsten, sitt särpräglade branta tak och sina mönstergjutna betongfasader. Numera är den grönklassad av Stockholms stadsmuseum, på grund av sitt höga kulturhistoriska värde. Detsamma gäller de två tegelgula byggnaderna strax intill – ett kontorshus och ett hus som binder ihop kontoret med panncentralen.

– Panncentralerna sticker ofta ut i de förorter där de byggdes. De låg centralt, utformades med omtanke och hade en funktion som var värdefull för alla. I Solberga är den extra fin, säger Daniel Sandström.

Både panncentralen och kontorsbyggnaden ska vara kvar, men länkbyggnaden föreslås rivas för att skapa en sammanhållen bostadsgård för de två, åtta våningar höga punkthus som planeras söder och norr om panncentralen, med totalt 64 bostäder. De ska placeras och utformas så att panncentralen förblir i blickfånget längs Folkparksvägen.

Det södra punkthuset är tänkt att ligga indraget från Folkparksvägen för att panncentralen ska vara synlig.

Det södra punkthuset är tänkt att ligga indraget från Folkparksvägen för att panncentralen ska vara synlig.

Nyréns Arkitekter, på Stockholmshems uppdrag

Södra punkthuset med panncentralen till vänster och det norra punkthuset i bakgrunden.

Södra punkthuset med panncentralen till vänster och det norra punkthuset i bakgrunden.

Nyrén arkitekter, på uppdrag av Stockholmshem

Stockholmshem äger

I kontorsbyggnaden kan det bli både bostäder och kontor. I panncentralen blir det alltså publik verksamhet, sedan den sanerats. Daniel Sandström betonar att Stockholmshem äger fastigheten och i slutändan beslutar vilken verksamhet det blir.

Christer Bertling, ordförande i PRO Solberga-Brännkyrka, tycker att det är hög tid att Solberga nu får en lokal mötesplats.

– Nu måste det bli av. Vi har kämpat i många år för en lokal där lokala föreningar kan vara, både på dagtid och på kvällstid, säger han.

Sedan ett par år driver PRO Solberga-Brännkyrka, Solberga Bollklubb, hyresgästföreningen Kristallskon, Solbergaodlarna och kulturföreningen Solan tillsammans Föreningen Södra Folkparken. Syftet är att påverka Stockholmshem och politiska beslutsfattare att göra panncentralen till ett föreningsdrivet allaktivitetshus för alla åldrar.

– Vi fortsätter att framföra vårt önskemål. Stockholmshem utlovade ett medborgarhus i Solberga redan 1947 så det är verkligen dags, säger Christer Bertling.