Vad kostar egentligen en lunch på Lidingö? För att ta reda på det kollade Mitt i upp priset på den billigaste rätten under lunchtid på 27 restauranger runt om på ön. Soppor valdes bort.

Det visar att snittlunchen kostar 128,04 kronor. Den som äter ute på Lidingö varje arbetsdag kan alltså komma hem med en månadsnota på över 2 688 kronor. Dock är det billigare här än i innerstan som har ett snitt på 141 kronor.

Grill inn står för den billigaste lunchen på Mitt i:s lista. Här får du en tunnbrödsrulle för 75 kronor.

Nail Yoken, som driver Grill inn ihop med sina söner, menar att det är något man står sig bra på. Det finns sittplatser både inomhus och utomhus på grillen som funnits nära Lidingö centrum sedan 1990.

– Självklart skulle man vilja höja priserna men vi tänker på kunderna också. Flera har kommit hit sedan 90-talet. De har det också svårt just nu, så vi biter ihop och väntar på bättre tider, säger Nail Yoken.

Den dyraste lunchen på listan finns på Millesgården Lanthandel – en trerätterslunch med pasta pomodoro och pannacotta med bärkompott. Näst dyrast är ceasar­sallad med sotad kyckling på Långängens gård, en k-märkt byggnad från 1770.

– Vi röker vår brioche i vår egen smoker på gården, och plockar örterna från vår örtträdgård. Äpplena i äppelpajen kommer från äppelträden här ute, säger restaurangchefen Hanna Berglund.

Fler män

På kort tid har luncherna generellt blivit dyrare. Särskilt märkbart blev det under 2022, när den generella inflationen tog rejäl fart.

– Ändå var det långt ifrån prisökningstakten på inköpssidan, säger Thomas Jakobsson, chefsekonom på branschorganisationen Visita.

Högre priser på råvaror och livsmedel tillsammans med högre hyror och ökade personalkostnader driver lunchpriserna uppåt.

– Allt har höjts historiskt mycket på senare tid, men restaurangerna har inte lyckats ta ut de prisökningarna mot gästerna. Annars hade lunchpriserna varit betydligt högre. Det beror sannolikt på att det råder stor konkurrens, säger Thomas Jakobsson.

För att luncher ska vara en vinstaffär har restauranger traditionellt behövt satsa på volym – att på kort tid få ut så många tallrikar som möjligt. Ändå tycks brickluncherna ha minskat till förmån för lite mer tjusiga rätter.

– En teori är att snabbmat har tagit bricklunchens plats. Det är förhållandevis snabbt, billigt och tillräckligt mättande.

En undersökning Visita gjort visar att det är drygt dubbelt så vanligt att män äter på eller hämtar lunch från restaurang jämfört med kvinnor.

– Det kan nog förklaras med en kombination av större kostnadsmedvetenhet, matlagningsvana och andra typer av jobb.

Faktum är att våra lunch­vanor länge har dikterats av arbetets villkor. På 1800-talet var arbetsdagen lång, men i gengäld kunde lunchen vara

i två timmar så att arbetarna hann gå hem och äta, berättar Richard Tellström, docent i måltidskunskap och frekvent anlitad expert i tv och radio.

Ett kulturarv

I dag fyller lunchen även en funktion som bärare av ett kulturarv. För det är främst vid den här tiden på dagen man hittar klassisk husmanskost. Men på det stora hela har den enklare maten försvunnit från lunchmenyerna, menar Richard Tellström.

– De som finns idag är mer likt den gamla tjänstemannalunchen.

Och sett till vad man får på tallriken är ett snittpris på 128 kronor inte heller särskilt dyrt, menar han.

– Jag skulle nog säga att det är billigt, restaurangerna skulle behöva ta mer betalt med tanke på vilka kostnader de har.