Hökarängen

Det ligger en doft av kaffe över Hauptvägen. Den kommer från det gamla kolkraftverket som brukade värma upp bostäderna i området, där företaget Lykke kaffegårdar nu rostar sina bönor.

I köket en trappa upp träffar vi vd:n Johan Damgaard och driftschefen Pontus Wretman.

– Vill ni ha en kopp? frågar Pontus och serverar exklusiva droppar av nördkaffet Peru Geisha.

– Finare än så blir det inte, förklarar han.

På bordet står tre vetelängder och väntar på ett team från SAS, som ska landa i Hökis senare på förmiddagen.

Rosteriet i Hökarängen ligger i ett gammalt kolkraftverk.

Mikael Andersson

En höjdaraffär

Flygjätten är Lykkes färskaste samarbetspartner. Från och med februari 2027 är det kaffe från Hökarängsföretaget som serveras ombord på bolagets flygplan.

– För oss som litet företag är det jättestort. Det handlar inte bara om pengar utan också om marknadsföring och synlighet. Vi vet inget annat exempel i världen där man fått upp ett så litet varumärke i luften, säger Johan Damgaard stolt.

Vd:n Johan Damgaard bland Lykkes färgglada förpackningar och merch på en mässa i Japan, där kaffeföretaget nyligen etablerat sig.

Pressbild

Han är rutinerad kaffeentreprenör. I början av 2000-talet var han med och startade Johan & Nyström.

Han är även delägare i bageriet BAK. Det var så Lykke kaffegårdar hamnade just i Hökarängen.

– När vi byggde upp BAK fick jag kontakt med Stockholmshem som äger många av fastigheterna i Hökarängen. När jag sa att jag letade lokal för ett rosteri tipsade de om den här, berättar han.

Branschens good guys

Företaget flyttade in 2020 med en ambitiös idé: Att utmana det som är dåligt i kaffebranschen.

Där finns en del att göra. Enligt den årliga rapporten Coffee Barometer lever många miljoner kaffebönder i fattigdom – trots att kaffepriset nådde rekordnivåer 2025. Vinster som görs i ledet närmast konsument når sällan de som sliter på odlingarna.

Prisökningen hängde ihop med ett annat problem: Ett sätt att odla som utarmar jorden och är extremt klimatkänsligt.

Johan Damgaard nämner torkan i Brasilien 2024, som förstörde en stor del av kaffeskörden.

Vi är mer ett kaffeprojekt än ett rosteri

– Där växer kaffebuskarna i långa rader med bara jord och inga träd som skuggar. Vi jobbar med skogsjordbruk där kaffe får växa i sitt naturliga ekosystem, säger han.

Mary och Sara Thungu på en av Lykkes kaffegårdar, i Uganda.

Robin Danenav

En annan hörnsten i företagsidén har varit att skippa dyra mellanhänder och låta bönderna på gårdarna i Uganda och i Sydamerika bli delägare.

– Vi vill inte komma där som några vita kolonisatörer – vi gör det här tillsammans med bönderna, säger Johan Damgaard.

Vad har hållbarhetsprofilen betytt för att landa affären med SAS?

– Ganska mycket tror jag, svarar Pontus Wretman. Det som skiljer oss från andra rosterier och producenter är varumärket och hållbarheten. Vi är mer ett kaffeprojekt än ett rosteri.

I rosten får kaffebönorna sin mörka färg.

Mikael Andersson

Kaffe – så funkar det

Kaffebönorna – som egentligen är kärnor från kaffebäret – landar på rosterigolvet i Hökarängen ungefär tre och ett halvt år efter att fröna har såtts.

Pontus Wretman gräver upp en handfull ur en påse det står Uganda på. De är blekt gröna i färgen. Mörknar gör de först när de rostas.

Rostaren Boris Miliccia visar hur bönorna hettas upp och med ett vinande ljud sugs genom ett rör in i rosten. Där blandas de runt i cirka tolv minuter. Temperaturen varierar mellan 205 och 230 grader.

– Vi rostar ungefär 2 000 kilo kaffe i veckan här, säger Pontus Wretman.

Det är trångt i lokalen bland bönsäckar och färdiga förpackningar med Lykkes färgglada logga.

Kommer ni kunna vara kvar här?

– Ja, vi älskar Hökarängen. Men vi kanske behöver hitta ett nytt lager.

Rostningen pågår i cirka 12 minuter och övervakas på skärm av rostaren Boris Miliccia.

Mikael Andersson