På kontoret ligger en plastpåse med något som liknar choklad som har passerat bäst före datum. Det visar sig vara palmmårdsbajs med kaffebönor. Donald Boström plockade kluttarna i Indonesien under arbetet med ”Stora kaffeboken”.

Palmmårdarna beskrivs som finsmakare som bara äter de bästa och perfekt mogna bären. Odlarna tar sedan hand om spillningen och sorterar ut kaffebönorna.

Historien har sin självklara plats i ”Stora kaffeboken”. Donald Boström tycker att bajskaffet – Kopi Luwak – är okej, men att många andra sorter når högre höjder.

Boken rymmer allt från frö till kopp. Kaffets historia och kaffekulturer i andra länder och i Sverige. Allt från espresso till surrogatkaffe. De älskade bönornas väg från skörd, till olika rostningar och blandningar, hur priset påverkas av klimat och valutor, och smaken av vatten, filter och tillredning.

Donald Boström betonar att han dricker allt kaffe. Från iskallt till brännhett, på lyxrestauranger och i fotbollskiosker, från perfekt fruktighet till strävt av garvsyra.

– Gör du rätt blir allting gott. Jag dricker fyra, fem koppar till frukost – nästan en halvliter. Sedan dricker jag två koppar före lunch och två koppar efter lunch. Och sedan kanske någon kopp till. Åh, jäklar! Då räknar jag standardkoppar: 12 centiliter.

Donald Boström dricker en kopp kaffe gjord på Geisha, en av världens dyraste bönor. ”Jag tänker inte sluta att dricka kaffe. Blir det dyrare kanske jag dricker mindre.”

Johan Kristensen

Förvånad att kaffe inte är dyrare

Han räknar till att han dricker kaffe för omkring 800 kronor i månaden.

När kaffepriserna skenar och svenskar jagar kampanjpriser på mellanrost i matbutikerna åker han till ett industriområde i Jordbro. Här rostar kultpersonen David Haugaard 30 ton kaffe om året, framförallt till restauranger men också kungliga högtider. 

Donald Boström håller upp en böna mellan tummen och pekfingret och skiner upp i ett leende. Geisha från Panama – en av de dyraste kaffebönorna i världen. Priserna varierar med skördarna, den här kostar 2 200 kronor kilot.

– Jag är förvånad över att kaffet inte är dyrare. Det är en lång räcka med manuellt arbete och det borde vara dubbelt så dyrt redan från början. Vi har tur och är bortskämda. 

I 45 sekunder låter han kaffet ”blomma” innen han häller på mer vatten.

Johan Kristensen

Kannan på spisen visslar och Donald Boström tar fram termometern för att kontrollera temperaturen. Den måste upp i 92 grader. Men ska inte över 96 grader.

– Det finns tusentals aromer, blir det för varmt försvinner några. Blir det för kallt extraherar du inte lika många. De flesta känner ingen skillnad och koffeinhalten är lika hög oavsett.

”Jag dricker alltid kaffe i glas. Jag tycker muggar är stora och fula”, säger Donald Boström.

Johan Kristensen

Tänker inte sluta

Han har måttat upp 36 gram Geishabönor för fyra koppar kaffe och malt det i den elektriska kvarnen. Hans fru orkar oftast inte vänta utan brygger mellanrost på kaffebryggaren. 

Han häller upp den tunna drycken i ett glas.

– Lite smak av mjölkchoklad, elegant som bara den och ganska ljusrostad. I ett blindtest tror många att det är te.

Donald Boström har fotograferat en kvinna som dricker kaffe på Caffè Grecco som har funnits sedan 1760 och är Roms äldsta kafé.

Donald Boström

Klimatförändringarna gör att kaffepriserna sannolikt kommer att fortsätta uppåt.

– De skenande priserna beror ju på klimatet. Sverige utgör en promille av världens befolkning men dricker en procent av världens kaffe. För att odla kaffet vi dricker går det åt större areal än potatisen vi äter. Klimatet är tufft, det blir varmare. Kaffet vill ha sol och helst 21, max 23 grader. Förr var det frosten som tog kaffet nu är det torkan.

Men även om kaffet blir dyrare tänker han aldrig sluta dricka.

– Nej, jag kanske dricker lite mindre.