I ett svajigt världsläge ökar intresset för skyddsrum, de utrymmen som i händelse av fara eller krig ska inhysa invånarna.

Solna har 791 skyddsrum. Men de är ojämnt fördelade i kommunen.

Järvastaden som hör till de mest expansiva stadsdelarna – i vår sker inflytt i JM:s nya kvarter, i höst öppnar kommunala skolan och före jul togs beslut om ytterligare 900 bostäder – har inte ett enda.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har det inte byggts nya skyddsrum i Sverige sedan 2002. En statlig utredning har nyligen visat att det finns behov av att bygga 25–50 nya årligen, men inget beslut har fattats.

Solnas skyddsrum har plats för cirka 100 000 personer, en befolkning kommunen väntas nå år 2032.

Stefan Källstigen

Vad gäller Järvastaden säger kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S) att det inte är upp till kommunen att föregå eventuella nya direktiv, men att Solna står redo.

– Skulle MSB eller regeringen uttrycka att det finns behov av ytterliga skyddsrum i Solna kommer vi såklart tillgodose det.

"Måste framtidssäkra"

Bättre agera nu, tycker Samuel Klippfalk (KD).

– Om det värsta händer ska man inte behöva sätta sig på en buss och åka tio minuter till ett skyddsrum. Det handlar om att framtidssäkra hela Solna. Förutom Järvastaden så saknas skyddsrum i halva Frösunda.

KD har i samband med nya byggprojekt i Järvastaden och Huvudsta föreslagit att det tillskapas nya skyddsrum, exempelvis i formen av förstärkta cykelförråd.

Inte en uppgift för kommunpolitiker, fastslår Kukka-Salam.

– Vi kan inte ställa krav på skyddsrum i nya byggprojekt om inte staten efterfrågar det.

Fel inställning tycker Samuel Klippfalk.

– Det där är en väldigt bakåtlutad inställning, det är fel läge för det med tanke på omvärldssituationen, säger han.