I augusti i fjol rapporterade Mitt i om att Stockholms stad fått tillstånd att sätta upp åtta nya kameror på Sibeliusgången i Akalla, och två på Edvard Griegsgången i Husby.

Det var stadens första i egen regi, och beskrevs som ett pilotprojekt där man ville testa att sätta upp egna kameror som komplement till polisens.

– Vi hoppas verkligen att det här ska bidra till en ökad trygghet, att brottslighet försvinner från platserna och att fler brott klaras upp, sa Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd, då.

Platserna hade valts ut efter att de i stadens trygghetsmätningar pekats ut som extra otrygga. Polisen hade även påpekat en hög grad av säkerhetsbrott, enligt staden.

Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholm.

Tom M Kronestedt

Anmäls

Nu har en medborgare i Järva gjort ett så kallat klagomålsärende till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om kamerorna. Personen anser att det finns flera brister i bevakningen.

Bland annat ska skyltning inte ske korrekt, och skyltarna ska vara mycket mindre än vad som framgått i stadens ansökan.

"Många sitter dessutom felvända, högt och är svåra att upptäcka", skriver anmälaren, och menar att det inte heller framgår vem som faktiskt är ansvarig för kamerabevakningen, då det även sitter skyltar från polisens kamerabevakning precis intill.

Hen skriver även att upplysningen på den hänvisade webbsidan för "mer information" är bristfällig, och att det är svårt att få reda på vad som faktiskt gäller i just Akalla och Husby. Ändamål med bevakningen, vem som är ansvarig och kontaktuppgifter saknas, bland annat.

Enligt tillståndet staden fått från IMY ska entréer till bostäder och verksamheter vara maskade. Men enligt anmälaren, som ska ha begärt ut kamerabilder, är det tveksamt om det sker korrekt.

"Det ser ut som att entrén till Lidl i Akalla, en förskola och en frisör ej är maskade. För kamerorna i Husby ligger maskningen så tätt inpå bostadshusen att man troligen ändå kan se vem som går in var.", skriver hen.

Välkomnar utredning

Alexander Ojanne menar att man från stadens sida inte gjort något fel när man satt upp kamerorna, och välkomnar en tillsyn av det hela.

– Integriteten har varit en viktig faktor för oss när vi har installerat de här trygghetskamerorna och de är uppsatta enligt Integritetsmyndigheten krav. Vi anser inte att vi har tummat på det och ser nu vad en juridisk prövning säger i frågan, säger han.

Har det gjorts någon uppföljning/utvärdering av projektet och hur det fungerar?

– Det vi ser är att det finns ett starkt stöd bland Järvaborna att ha trygghetskameror. Pilotprojektet som vi har haft har nyttjas av polisen vilket är positivt och nu för vi dialog hur vi ska fortsätta. Men i dagsläget kan jag inte säga exakt hur det kommer att se ut i framtiden, säger Alexander Ojanne.