Upplands-Bro
Planerna på en 4H-gård i Upplands-Bro går vidare. Gården föreslås ligga vid Aspviks Kvarntorp längs Enköpingsvägen mellan Kungsängen och Bro.
Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att kommunen ska ta fram ett första intentionsavtal med 4H. Samtidigt ska kommunen utreda vad som behöver göras med husen, vägarna och parkeringen – och vad prislappen kan landa på.
– Blir det genomfört är det jättebra, säger Erik Karlsson (V), ledamot i kultur- och fritidsnämnden.
Aspviks Kvarntorp pekas i kommunens utredning ut som en möjlig plats för en ny 4H-gård. Området ligger nära naturreservatet Lillsjön–Örnässjön och beskrivs som en bra plats för djur, odling, friluftsliv och verksamhet för barn och unga.
Nyfött lamm på 4H-gård i en annan del av länet.
Stefan Källstigen
Hus i dåligt skick
Flera hus på området är i mycket dåligt skick. Totalt bedöms renoveringarna kosta omkring sex miljoner kronor. Men kostnaderna behöver utredas mer.
Blir det genomfört är det jättebra.
Utredningen som gjorts räknar med att kommunen behöver betala 1,5–2 miljoner kronor per år för en eventuell 4H-verksamhet. Den totala kostnaden för kommunen uppskattas till cirka 2,5 miljoner kronor per år.
Beslutet betyder alltså inte att en 4H-gård ska byggas nu. Först ska kommunen och 4H ta fram ett intentionsavtal. Därefter ska fler utredningar göras innan politikerna tar ställning till om projektet ska bli verklighet.
De vill sprida kunskap om bortglömd kvarnby
Intill en hårt trafikerad väg i Upplands-Bro finns en plats med en historia som går tillbaka tusen år i tiden. Nu hoppas lokala historieforskare att fler Upplands-Brobor ska upptäcka platsen.
Mitt emot cementfabriken på gamla Enköpingsvägen står Ulf Björkdahl från Upplands-Bro kulturhistoriska förening, UKF, och väntar intill en röd stuga omgärdad av den regntunga skogen. Vi befinner oss vid inloppet till Lillsjön-Örnässjöns naturreservat som anlades 2016. Området som står i fokus för dagen, Aspviks kvarnby, är dock inte en del i reservatet.
Än idag finns det spår av den gamla kvarnbyn i form av flera gamla byggnader.
Stefan Källstigen
Omnämns 1303
Ulf vill tillsammans med flera andra eldsjälar sprida kunskap om Aspviks kvarn och den kvarnby som funnit på platsen under många, många år.
– Platsen är känd sedan 1 000 år, Aspviks kvarn omnämns redan 1303, sedan dess har det alltid funnits en kvarn här, förklarar Ulf samtidigt som vi väntar på att två vänner till honom ska ansluta.
Hans Borgström, Ulf Björkdahl och Anders Walldén
Stefan Källstigen
Hans Borgström från UKF kliver ur sin bil. Så också Anders Walldén från Stockholms-Näs Hembygdsförening.
Ulf tar täten och vi går mellan gamla torp och ut i skogen intill vägen. Ulf Björkdahl har genomfört flera guidade turer i området, det märks att han brinner för att fler ska förstå sin lokala historia. Med raska steg styr han oss mot Lillsjön, som tidigare hette just Kvarnsjön.
Var i drift till 1945
Själva kvarnen var i bruk fram till 1945 och var för många en sevärdhet. Under åren därefter användes kvarnen som snickeri fram till att den 1971 brann ner.
Aspviks kvarn var i bruk fram till 1945, därefter huserade ett snickeri i lokalerna. 1971 brann kvarnen ner.
Upplands-Bro kommuns bildarkiv
Ulf stannar till vid en bäck och förklarar att vattnet på alla sätt var centralt för kvarnens funktion, det var nämligen vattnets kraft som drev kvarnen.
Tekniskt i framkant
Driften av kvarnen har legat i teknisk framkant i fråga om att utveckla bättre och bättre lösningar för hur man kunde ta tillvara på vattenkraften.
Vi stannar till vid olika spår av lösningar som drev kvarnen under dess glansdagar.
Det förekommer olika uppgifter om hur stort själva kvarnhjulet var, alltifrån nio meter i diameter och upptill tolv.
Kartläggning pågår
Vad som nu sker är att Ulf och Hans arbetar med att försöka kartlägga området, verksamheten och historien. Det handlar om att dokumentera så mycket som möjligt. Då vi promenerar vidare förklarar Hans att det dock finns en utmaning för honom och Ulf som gör det hela mer komplicerat.
– Andra föreningar gör samma sak som oss. Men de har den lyckan att då står kvarnhusen kvar. Men våra är ju borta. Då blir problemet hur vi ska visualisera det här, säger Hans Borgström.
Känner du dig som en detektiv i historien?
– Detektiv nja, säger Hans och fnissar lite.
Anders Walldén bryter in och konstaterar att Ulf och Hans är detektiver i "allra högsta grad" och säger till Hans att "det inte behöver ha med brott att göra".
Varför är det här en viktig plats i Upplands-Bro?
– Ytterst kan man säga att det är angeläget att kommunen bevarar den här platsen efter en tusen år lång historia och inte förstör den eller gör tivoli av den så att säga, säger Ulf Björkdahl.
Är det eran oro?
– Eftersom vi är hembygdsforskare så är det klart att vårt hjärta klappar där. Det är självklart.
Ulf Björkdahl vandrar mellan olika tekniska spår som vittnar om den kvarntid som varit.
Stefan Källstigen
Här kan du se spår
Spår av kvarnen finns än idag kvar i det stora diket strax intill infarten vid betongfabriken.
Vilken är er förhoppning?
– Vår förhoppning är att fler förstår att det här är en viktig plats som har betytt mycket för bygden och att man också känner det. Vi tror att det kan skapa ett starkare engagemang om området någon gång skulle hotas, säger Anders Walldén.
Kommunen: Inga planer för byn
När Mitt i vänder sig till markägaren Upplands-Bro kommun får vi beskedet att det inte finns några planer som påverkar kvarnbyn i dagsläget.
Vår förhoppning är att fler förstår att det här är en viktig plats
Ägare av kvarnbyn
På medeltiden ägde klostren marken där kvarnen låg. Under en period var det Vadstena. Under en annan period nunnorna i Skokloster.
Därefter har Kvarnbyn ägts av släkterna von Lantingshausen och Af Ugglas. Normalt var att ägaren arrenderade ut kvarnen till en mjölnare som skötte driften.
Källa: Ulf Björkdahl, UKF
ETTAN Anders Walldén, Hans Borgström och Ulf Björkdahl hoppas att fler Upplands-Brobor ska bli medvetna om kvarnens historia.
Stefan Källstigen