Den första lövplattmasken i Sverige hittades i november i Skåne och i Stockholm kom den första rapporten i slutet av mars. Sedan dess har den invasiva masken hittats på flera håll.

– Fynd rapporteras in löpande över hela länet, säger David Falk, miljöhandläggare på länsstyrelsen. 

När EU-kommissionen 20 juni röstade om vilka invasiva främmande arter som ska förbjudas så var lövplattmasken ny på listan. 

Leder till minskad skörd

Plattmasken äter daggmaskar, snäckor och sniglar, vilka alla är viktiga för jordens kvalitet, och kan därför skada ekosystemet och leda till minskad växtkraft och skörd.

Fortfarande är rapporterna om lövplattmask i Stockholm kopplade till handelsträdgårdar och plantskolor. Några plattmaskar i det vilda har ännu inte hittats och om de kommer överleva i naturen är inte säkert. Mycket talar för att de inte klarar av en svensk vinter i vår del av landet, menar David Falk.

Länsstyrelsen tar gärna emot information om lövplattmaskar från allmänheten. – Skicka även med bild på lövplattmaskar som ni hittar, hälsar miljöhandläggare David Falk.

Privat

– Men det är ingenting vi vet med hundra procents säkerhet. Vi tar det säkra före det osäkra. 

Klimatförändringar påverkar

I stans parker och innergårdar, där vintrarna kan vara frostfria, finns det nämligen möjlighet att masken överlever och klimatförändringar kan innebära att de sedan sprids vidare. 

– Om vi successivt får färre kalla vintrar i framtiden så kan de utgöra en spridningspunkt ut i naturen, säger David Falk.

Trädgårdsbutiker uppmanas av länsstyrelsen att kontrollera för masken i åtminstone 15 procent av de växter de tar in.

– Det går inte att kontrollera allt, det är en omöjlig uppgift. Och det kommer komma in lövplattmaskar, det är oundvikligt. Men om alla kontrollerar i olika led så kan vi upptäcka fler.