Stockholm
När ett barn placeras i institutionsvård tar samhället över ett ansvar som på många sätt liknar ett föräldraansvar. Men när placeringen avslutas saknas ofta en tydlig plan för vad som händer därefter. Det visar en ny granskning från Stockholms socialtjänstinspektörer.
Rapporten, som omfattar barn och unga mellan 13 och 17 år, pekar på flera brister i den så kallade eftervården, alltså det stöd unga får efter att de lämnar en institution för att klara övergången till ett vanligt liv. I mer än hälften av de granskade ärendena påbörjades planeringen för sent, och i endast drygt hälften deltog alla relevanta aktörer.
Granskningen visar också att barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i princip är frånvarande i eftervården, trots att många placerade barn får diagnoser först efter omhändertagandet.
Har granskat 30 ärenden
Granskningen genomfördes våren 2026 i stadsdelsförvaltningarna Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm och omfattar totalt 30 ärenden. Resultaten är därmed inte representativa för hela staden.
Parallellt pågår projektet "Eftervård med hög tillgänglighet för unga i riskzon för kriminalitet" (2024–2027) i Hässelby–Vällingby, Järva, Enskede- Årsta-Vantör och Skärholmen. Projektet riktar sig till barn 13–17 år som återvänder hem efter placering i samhällsvård och innebär förstärkt samordnat stöd till barn och vårdnadshavare redan under placeringstiden. De deltagande stadsdelarna ingår därför inte i denna granskning.
Källa: Stockholms stad
Liberalerna har under hela mandatperioden efterfrågat ett eftervårdsprogram i Stockholm. Enligt Jan Jönsson (L) visar granskningen att behovet fortfarande är stort.
– Staden har inte haft något samordnat eftervårdsprogram där arbetet struktureras upp och där det är tydligt vilka aktörer som ska vara med. Socialsekreterare ska vara med från dag ett, inte dag 90, säger han.
"Hela syftet med våra placeringar är att unga inte ska återfalla i kriminalitet, psykisk ohälsa eller missbruk," säger Jan Jönsson, avgående borgarråd.
Saga Widlund
SOS Barnbyar: "En tragedi"
Även SOS Barnbyar har länge drivit frågan. I en rapport från i höstas konstaterar organisationen att eftervård både förbättrar ungas hälsa och sparar pengar för samhället på sikt. Därför vill man se ett nationellt eftervårdsprogram inskrivet i socialtjänstlagen.
Vad kan eftervård vara?
Regelbunden kontakt med till exempel socialsekreterare, kurator eller terapeut för att ge stöd och följa upp hur det går.
Hjälp att hantera ekonomi, söka bostad, betala räkningar och ha kontakt med myndigheter.
Stöd att hitta och behålla praktik, arbete eller att återgå till studier.
Insatser för att stärka relationer till familj och närstående, eller för att bygga upp ett nytt, tryggt socialt nätverk.
Källa: Mitt i
– Utan ett strukturerat stöd riskerar denna grupp av unga vuxna att bli beroende av olika sociala insatser under en mycket lång tid. Det är inte bara en tragedi för individen – det är en förlust för hela samhället, som vi har möjlighet att sätta stopp för, sade programchefen Petra Nyberg när rapporten presenterades.
S: På gång
Socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) delar bilden av att eftervården behöver stärkas, men menar att staden först måste utvärdera vilka insatser som fungerar bäst.
Han hänvisar till ett pågående projekt i fyra stadsdelar där nya arbetssätt testas fram till 2027, för att skapa en mer effektiv eftervård. Målet är att införa dem i hela Stockholm om resultaten är positiva.
På frågan om vad som görs för de unga som lämnar samhällsvården innan dess svarar han:
– Vi vet att det finns brister. Men för att veta vad vi ska göra i stället måste vi testa vad som blir effektivt. Det sämsta vi kan göra för skattebetalarnas pengar är att gå på magkänsla.
"Rapporten bekräftade det vi vet mer eller mindre. Man behöver göra mer för eftervården och vi är rätt ute med det projekt vi sjösatt," säger Alexander Ojanne (S).
Angie Gray
På stadens egna HVB-hem har man sett till att BUP finns i samma byggnad, något som enligt Ojanne har gjort det lättare för ungdomar att ta emot stöd. Samma samlokalisering finns inte på alla privata HVB-hem.
Är det okej att stödet ser olika ut beroende på vilket HVB-hem man placeras på?
– Jag har länge varit kritisk till hur HVB-marknaden fungerar. Det är inte gratis att ha BUP på plats, och det finns aktörer som hellre tjänar pengar än bedriver bästa möjliga vård. Det är något vi behöver ta med oss när vi bygger ut verksamheten.