Det är inte helt enkelt att få till en pratstund med Ricky Landgraff. Hans dagar är späckade från tidig morgon till sen kväll. Antingen tränar han crossfit eller längdskidor i ottan, under dagarna arbetar han som flaggstångsmontör och på kvällarna tränar han handboll och är dessutom tränare för ett flicklag i handboll.

– Just nu kretsar mitt liv kring idrotten. Jag skulle inte vilja byta den för något alls, säger Ricky Landgraff.

Special Olympics, som han nu laddar för, är världens största breddidrottstävling för personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Ricky Landgraff har tävlat i i Special Olympics i Los Angeles 2015 och i Abu Dhabu 2019, men då i handboll. Han har också tävlat på världsnivå i crossfit.

Men när han nu packar väskan och dra till Special Olympics i Turin är det som längdskidåkare. Och vägen till längdåkningen gick genom en norska.

– Jag träffade en norsk tjej i Abu Dhabi som spelade för det norska handbollslandslaget. Vi blev ihop och då fick jag tillfälle att lära mig att åka skidor. De är verkligen födda med skidor på fötterna, säger han.

Det höll inte med norskan men kärleken till skidåkningen har bestått. Under pandemin åkte han Vasaloppet. Men han hade inga planer på att tävla i längd.

– Förra året var det en uttagstävling. Jag ville mer se hur det gick. Jag körde i den avancerade klassen eftersom jag gillar utmaningar. Sedan fick jag veta att jag fick en plats i Sverigelaget. Jag blev ganska rörd och paff.

Ricky Landgraff ser sig mer som en sprinter än en uthållighetsidrottare och ska tävla i distanserna 10 kilometer och 7,5 kilometer i Turin.

Går för guld

När han inte tränar, jobbar eller sover gäller det att få i sig näring. Och med Ricky Landgraffs träningstempo är det nästan svårt att få i sig tillräckligt med mat.

– Det känns som att man äter hela tiden. Men jag tror faktiskt att jag äter för lite för jag är hungrig konstant.

Det ger mycket energi att träna flicklaget i handboll och han hoppas vara en inspiration för andra med intellektuell funktionsnedsättning.

– Jag rekommenderar aldrig någon motionär att träna så mycket som jag gör, men jag vill gärna inspirera min målgrupp att börja med idrott. Om jag kan få fler att idrotta tycker jag att det är kul.

Vad siktar du på för placering i tävlingarna?

– Jag brukar alltid gå för guld. Det får helt enkelt bära eller brista. Om jag har någon framför mig när jag kommer på upploppet kommer jag köra tills jag spyr.

Ändå är det nog folkfesten och att tävla för Sverige som han ser mest fram emot.

– Tanken med Special Olympics är att så många idrottare som möjligt ska få testa på det. Jag brukar nypa mig i armen när jag står där för att det är så mäktigt, man är en liten det av något jävligt stort. Vi kommer att ha samma tävlingskläder som landslaget har nu i Trondheim. Det blir häftigt att få tävla i dem.

– Och sedan ser jag mycket fram emot maten i Italien, förstås. Jag tror att det kommer att bli mycket köttfärssås och spagetti.