Förutom kylskåpet, spisen och en ny engreppsblandare är det inte mycket som har förändrats i köket på Furusundsgatan sedan huset stod färdigt 1939.
Ovanför arbetsbänkarna i massiv teak hänger de gamla överskåpen kvar, med sin karaktäristiska grundare nedre del med skjutluckor. Och över den rostfria diskbänken sitter det på tidstypiskt vis inga skåp alls – men väl en hylla för kryddor och torrvaror med skeppor i glas.
– Ett ursprungligt kök var ett ett krav när jag letade efter en lägenhet. Och jag tänker förändra så lite som möjligt.
Gustav Bergström började blogga om byggnadsvård 2007 och sedan dess har han fört en outtröttlig kamp för att bevara och sprida kunskap om äldre byggnader och deras inredning.
Och det ger resultat.
I veckan fick den ideella föreningen Renoveringsraseriet, där han är aktiv, ett statligt stöd för sitt arbete som bland annat går ut på att stoppa kommunala bostadsbolag från att kassera ursprungliga fönster och kök från mitten av 1900-talet.
Inte status än
Byggnadsdetaljer från just den tiden har ännu inte status som antikviteter, men de har stora kulturhistoriska och arkitektoniska värden, menar Gustav Bergström. Han påminner om att det inte alltid är lika lätt att se värdet i det som inte är "tillräckligt" gammalt.
– Hur många är det idag som ångrar att man inte rev ut den där kakelugnen, eller att hela city inte jämnades med marken?
I höstas utkom boken Tidstypiska kök & bad 1880-2000 som Gustav Bergström skrivit tillsammans med arkitekterna Cecilia Björk och Laila Reppen. I ett kapitel för varje årtionde berättar författarna om hur köken och badrummen förändrats genom åren.
– Köket är kanske den del av en bostad som bäst speglar den tekniska och den sociala utvecklingen i samhället. Att inte behöva elda för matlagning, och att ha varmt, rinnande vatten inomhus har gjort enorm skillnad för vårt sätt att leva.
Och medan det går att läsa desto mer om andra inredningsdetaljer har just kök och badrum inte dokumenterats lika flitigt, i synnerhet längre tillbaka.
– Köken var inget man visade upp förr, men nu är det nästan tvärtom. Köket är bland det första man möter, och inte sällan har det flyttat in i vardagsrummet.
Gedigen research
Just därför krävdes det en gedigen research under de två år som de arbetade med boken. För Gustav Bergström innebar det bland annat otaliga timmar på Kungliga Biblioteket och andra arkiv. Veckotidningar, kokböcker, ritningar, priskuranter och reklam visar inte bara hur köken och badrummen utvecklats, utan också hur människor har levt i dem.
Och arbetet bar frukt. I förordet spår arkitekten Gert Wingårdh att boken kommer att bli ett standardverk som kommer att tryckas om och om igen:
”Det är fakta när det smakar som bäst”, skriver han.
Boken har även hyllats i Kulturnytt i Sveriges Radio.
Boken engagerar
"Texterna om byggnormer och stilar, mått och standard läser jag som en dramatisk roman om 1900-talets boende, socialpolitik och klasskillnader. (...) Att en bok om bad och kök kunde vara den mest engagerande läsningen på länge. Det hade jag inte gissat", skrev Gunnar Bolin i februari 2021.
Själv hoppas Gustav Bergström att boken kan lära folk att känna igen äldre indredningsdetaljer. För det är lättare att vara rädd om något om man vet vad det är, menar han.
– Jag skulle önska att folk blir bättre på att förstå hur bra vi har det, och uppskatta det man redan har istället för att stirra sig blinda på allt vi inte har.