Tony Samuelsson är på tillfälligt Stockholmsbesök med anledning av sin nya roman Kungen av Nostratien. Vi träffar honom i Hökarängen där delar av handlingen utspelar sig.

Bokens huvudperson är den kämpande författaren John Forsman, som får ett uppdrag som spökskrivare. Förlaget vill att han ska fylla i oförklarliga luckor i ett bokmanus av en av landets mest kända författare.

Den mystiska storyn varvas med tillbakablickar på John Forsmans egen uppväxt i Hökis. Hans mamma driver en frisersalong vid gågatans slut – 20 meter från fönsterbordet där vi gör intervjun.

– Det mesta i boken är fiktivt men min mammas första utbildning var faktiskt till hårfrisörska. Men hon jobbade aldrig som det. Hon var butiksbiträde på Kvickly i Farsta centrum och sen blev hon fritidspedagog, berättar Tony Samuelsson.

Hat mot Skönstaholm

Romanen är full av lokala miljöer. Som barn lär sig John Forsman att hata Skönstaholm, när en pojke från radhusområdet kallar honom fattiglapp.

Som vuxen håller han en halvt misslyckad bokläsning i vad som förefaller vara kaféet på Fanfaren.

– I alla mina böcker hänger Farsta med på det ena eller andra sättet, konstaterar Tony Samuelsson.

Russinvägen i Hökarängen. Här bodde Tony Samuelsson i slutet av 80-talet. I nya boken låter han sin huvudperson växa upp på samma gata.

Angie Gray

I början av karriären såg han det som sitt uppdrag att skildra arbetarmiljöerna i förorten.

– Jag var en av de tidigaste som skrev om förorten utifrån ett klassperspektiv i början av 90-talet. Stieg Trenter skrev om Farsta på 50-talet. Annars var det inget skrivet om Farsta. Det var jungfrulig mark, säger han.

Att han fortsätter förlägga sina historier till Farstatrakten är främst av praktiska skäl, förklarar han. Det är helt enkelt den miljö han kan bäst.

– Det är bra att använda miljöer man känner till och har känslor för. Det är starka minnen och barndomserfarenheter som gör att man återvänder.

Uppväxt på Ölmevägen

Tony Samuelsson växte upp på femte våningen i en trea på Ölmevägen. Från pojkrummet kunde han blicka ner över tågspåren och bort mot Magelungen.

– Bakom järnvägen fanns en helt annan värld med Farsta gård, där var det som att hamna i 1700-talet. Det var en spännande miljö, minns han.

I Kungen av Nostratien bor familjen på Russinvägen. Där har Tony Samuelsson också bott, som nybliven pappa i slutet av 80-talet.

Efter intervjun promenerar vi mot kvarteren där han brukade dra barnvagn.

På strövtåg i gamla hembygden.

Angie Gray

Ett annat Hökis

I boken skriver han om Hökarängens gentrifiering. Det är ett ord som ofta används negativt, men Tony Samuelsson gillar förändringen.

– Det kan man väl inte ha något emot? Blandningen av människor är det som föder nya idéer. När jag bodde i Hökarängen var det ganska nergånget.

Flytten till Orsa beskriver han som en chansning: familjen ville ha en omstart och fick tag i ett hus med trädgård.

Chansningen har hållit i 28 år. Men söderort lockar och drar.

– Jag brukar åka till Farsta på somrarna och gå omkring. Någon gång ska jag väl flytta tillbaka. Den tanken har jag. Då är man hemma.

Visst finns det likheter mellan huvudpersonen John Forsman och Tony Samuelsson själv. ”Men det mesta är fiktivt.”

Angie Gray