Just nu kretsar absolut allt i Nigara Michmanovas liv kring lördagen den 17 februari. Kläderna är planerade in i minsta detalj, koreografin och vilken resa hon ska ta med tvärbanan.

Klockan 19.00 på stora scenen i Kulturskolans lokaler i Hammarby sjöstad är det dags – då går Stockholms stads delfinal till Funkisfestivalen av stapeln.

– Jag övar nästan varje dag, framför spegeln när jag kommer hem eller framför familj och vänner. Jag sätter på en inspelad version som jag har av låten på telefonen och sjunger med och kör dansstegen, berättar Nigara, som är en av Stockholmsfinalisterna.

Den 17 februari är det dags för Nigara Michmanova att äntra scenen på uttagningen till Funkisfestivalens semifinal.

Stefan Källstigen

Behöver bara sig själv

Ända sedan hon var liten har Nigara levt för sången, musiken och dansen. Just spegeln och låtsasmikrofonen i handen har varit följeslagare var hon än befunnit sig i världen.

– När jag var liten bodde vi i Kirgizistan med familjen, sedan flyttade vi till Sverige. Jag har alltid älskat att sjunga, och jag har gjort det överallt. Man behöver inte en scen, man behöver bara sig själv och massor av glädje, säger hon.

Funkisfestivalen är Sveriges största melodifestival för personer över 15 år med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och arrangeras en gång om året.

Kulturskolan arrangerar Stockholmsuttagningen, och går man vidare därifrån kommer man till en rikstäckande semifinal.

– Drömmen är att komma vidare till semifinalen, och sedan till stora finalen så klart. Jag vill vinna allt och vet att jag har en chans, det är bara att gå upp och köra järnet och tro på sig själv, säger Nigara.

"Man behöver inte en scen, man behöver bara sig själv och massor av glädje" – Nigara Michmanova har övat sång och dans framför spegel i hela sitt liv.

Stefan Källstigen

Älskar Kista

Till vardags går hon på en daglig verksamhet i norra innerstaden, där de arbetar med just teater, dans och musik.

– Jag är med på exakt allt, eftersom jag alltid kommer i tid. Det är jätteroligt, vi spelar in musikvideos, sjunger och lär oss danser. Där fick jag hjälp med att producera bakgrundsmusik till min låt också.

Hon bor i en egen lägenhet på ett serviceboende i Husby, bara ett stenkast från där hon först bodde när familjen kom till Sverige, berättar hon.

Gemenskapen med de andra på boendet och personalen betyder mycket.

– Jag är så glad att jag fick hjälp med att flytta hit, det har förändrat allt för mig, nu har jag ett sammanhang. Det finns alltid någon att prata med om man vill. De som jobbar här är underbara också, de hjälper en med allt som behövs. Jag älskar att vara i Kista, och vi åker ofta till gallerian tillsammans. Vi brukar gå på bio, kafé och restaurang. Och så brukar vi bowla, det älskar jag också, säger hon.

Handlar om kärlek

Resan till att komma med i Funkismello har varit lång. Över 30 personer sökte till deltävlingen i Stockholm i år, bara sex blev antagna.

– Jag har sökt andra år också och blivit nekad, och då har jag blivit väldigt ledsen. Jag var för nervös då tror jag. När jag fick samtalet nu blev jag jättelycklig, jag tackade ja direkt såklart.

Låten hon ska uppträda med heter Älskade ängel. Den har hon, till skillnad från många andra som deltar i Funkisfestivalen, skrivit själv.

– Den handlar om kärlek, jag vill att den ska kännas äventyrlig och glad. Det ska explodera i bakgrunden när jag uppträder, man ska känna ren lycka när man hör den, säger hon.

För att inte bli alltför nervös har Nigara en plan.

– Jag ska låtsas att det inte är någon publik där, utan att jag bara står som vanligt; hemma framför spegeln, säger hon.