Grönskan är frodig utanför Tarja Salmi-Jacobsons balkong på Kolsnarsvägen i Årsta. Men träden står för nära huset tycker hon. Och en sort oroar henne mer än de andra: tysklönnen.
Den skiljer sig från den inhemska skogslönnen: bladen är något rundare i formen och inte lika spetsiga i flikarna. ”Näsorna”, eller frökapslarna, är mindre och sitter i klasar.
Problemet med tysklönnen är dess spridningsförmåga. Runt huset syns både fullvuxna träd, späda ynglingar och en tät grön matta av små lönnbebisar.
– Det är nästan provocerande. Det är en riktig invasion. När man lärt sig känna igen den ser man den överallt, säger Tarja Salmi-Jacobson.
Små skott av tysklönn i skogsbacken nedanför ett flerfamiljshusa i Årsta.
Mattias Kamgren
Räknas inte som invasiv
Hon är rädd att träd ska växa in över balkongen och att rötter ska ta sig in under huset. Det har hon tagit upp med bostadsrättsföreningen.
Hon har även hört av sig till Stockholms stad, då en del av tysklönnarna växer på stadens mark.
Staden utför regelbundet åtgärder mot invasiva växter. Bland annat har jätteloka på Högdalstoppen slagits med lie.
Tysklönnen finns dock inte med på EU:s lista över främmande invasiva arter, och är därför inte prioriterad.
”Det finns en mängd arter som är mycket spridningsbenägna eller som beter sig invasivt men som inte klassas som invasiva rent juridiskt. Det är tyvärr inte möjligt att ha resurser eller medel till att bekämpa alla dessa arter”, skriver Arianna Scarpellini, ekolog på miljöförvaltningen i ett svarsmejl.
Jättelokan är högre prioriterad. Bekämpning av den pågår på Högdalstopparna. Arkivbild från sommaren 2024.
Mimmi Epstein
Mycket hög risk
Tysklönnen saknas än så länge också på den nationella lista över invasiva arter som Sveriges regering snart ska besluta om.
Däremot har den högsta riskklass på den så kallade risklistan från SLU, över arter som kan komma att utgöra en risk för inhemsk biologisk mångfald.
– Den förändrar sammansättningen av arter där den växer och riskerar att skugga och tränga undan andra arter, förklarar Henrik Lange på Naturvårdsverket.
Livsfarlig för hästar
Tysklönnens frökapslar är dessutom livsfarliga för hästar. Djuren kan drabbas av muskelsönderfall om de äter av dem.
– Det är det största skälet till att folk hör av sig till oss och vill förbjuda tysklönnen, säger Henrik Lange.
Tarja Salmi-Jacobson håller koll på tysklönnens utbredning i Årstaskogen.
Mattias Kamgren
Vanlig i naturreservatet
Tarja Salmi-Jacobson visar fler platser där tysklönnen fått fäste. Promenaden går till Årstaskogens naturreservat.
– Här växer den så långt man kan se, säger hon och pekar mot en dunge nedanför stigen.
Inte heller här räcker myndigheternas resurser för att på allvar ta upp kampen mot trädet.
Men staden känner till spridningen i delar av reservatet. Därför ska tysklönn och andra växter som hindrar reservatets ekar att växa fritt röjas i området mellan Bränningevägen, Erkenskroken och Årstaliden i höst.
”Värre om tio år”
Men Tarja Salmi-Jacobson befarar att det inte räcker. Även Henrik Lange på Naturvårdsverket manar till kraftfullt agerande mot tysklönnen.
– Vårt råd i det här läget är att ta bort den. Man bör tänka lite framåt: Om den redan har förmågan att sprida sig snabbt kommer det vara etter värre om tio år.