Järfälla

Det började med en fråga som inte fick något riktigt svar. "Varför har vi ett så konstigt efternamn?"

Frågan ställdes av den då 13-åriga Helen till sin farfar. Han verkade knappt förstå frågan.

– Han hade ingen aning. Och brydde sig inte heller särskilt, berättar Helen Sperens.

Sökningen fortsatte

Men hon gav sig inte. Hon vände sig då till sin farfars kusin. Han kunde desto mer.

– Han rabblade en massa namn och årtal ur minnet.

På sommarlovet åkte hon till Uppsala slott där landsarkivet fanns för att kontrollera att det stämde.

– Och allt stämde!  

Redan som 16-åring hade hon lyckats kartlägga sin släkt hela vägen tillbaka till 1500-talet.

I år firar hon 40 år som släktforskare. Till vardags har hon ansvar för Järfällas omfattande bildarkiv.

Totalt finns 22 000 bilder digitaliserade som är sökbara för alla via nätet.

– Vi har säkert 100 000 bilder totalt, men det mesta är inte digitaliserat, och heller inte sorterat.

Gamla tidningar är en viktig källa för släktforskare. Helen Sperens lyckades hitta att en av hennes avlägsna släktingar räddade två personer ur en sjö.

Erik Lejdelin

Så börjar du

Om man vill börja släktforska i sommar är Järfällas bildarkiv en bra start.

– Du kan börja söka på ett namn, ett område eller en gata. Hittar du en bild som är av intresse, zooma in på bilden. Det kan finnas diplom på väggen, arbetskläder, en skylt eller liknande som kan leda dig vidare.

Det räcker aldrig att titta i ett arkiv, du måste gå till flera. Och fråga arkivarien om hjälp.

Bildarkivet ett fantastiskt sätt att ge liv till allt du hittat.

Inte på nätet

En vanlig missuppfattning är att mycket går att hitta via nätet.

– Det är bara tre till fem procent av all information som digitaliserats.

Helen Sperens säger att en del går att söka via webben, men för att komma vidare i släktforskningen måste man kontakta fysiska arkiv.

Erik Lejdelin

Om man vill hitta de riktiga godbitarna måste man lägga ner tid.

Mycket tid.

– Det finns mycket detaljer att hitta i bouppteckningar. Där står exakt hur många pinnstolar någon hade, eller om någon hade en fiol exempelvis. I rättegångsprotokoll brukar det också finnas hur mycket detaljer som helst.

Men det kan finnas detaljer man kanske inte heller riktigt vill veta. Som i Helen Sperens fall att en avlägsen släkting dömts för mord.

– Straffet blev stegling.

Gammal skrivstil kan vara svår att tyda: "Men man lär sig", säger Helen Sperens.

Erik Lejdelin

Lär ut andra

Har du riktigt tur kan du få höra din släktings röst. I Järfällas arkiv finns nämligen tusentals intervjuer sparade. 

Under året bjuder Helen Sperens in till föreläsningar för alla som är nyfikna på släktforskning, och hur de kan använda sig av bildarkivet.

Både för nybörjare men också för de som kommit en bit på vägen.

– När man är färdig med alla kyrkoböcker och alla husförhörslängder är bildarkivet ett fantastiskt sätt att ge liv till allt du hittat. Där kan man se hur man klädde sig eller hur ett hem kunde se ut. 

Men just det, varför heter du Sperens?

– Min farfars farfar tog namnet när han studerade till kristen missionär. Sperans är en böjd form av det latinska ordet för hopp. Ett vanligt efternamn vid den här tiden var Behrens, så jag tror att han bytte ut a:et för att det skulle låta mer som ett efternamn.