Catharina Bauer har ritat och målat sedan hon var liten flicka, och hon har varit yrkesverksam konstnär i snart 20 år. Men något liknande det som hände i maj i fjol har hon aldrig tidigare varit med om.

– Vetenskapsakademin kom och ville titta på min konst. Jag trodde att de hade en konstförening och kanske ville köpa något men de ställde tusen frågor om mig, min konst och min arbetsprocess. Oj vad de är noggranna, men kul att de är så intresserade, tänkte jag.

Efter en god stund bad delegationen om att få bli lämnade ifred. Men inget konstigt i det, tyckte Catharina.

– Så brukar konstföreningar också göra när de ska bestämma sig. När de var klara frågade jag vilken tavla de ville köpa, men då sa de, ”nej, vi har bestämt oss för dig”. Jag fattade ingenting.

Men gänget från Vetenskapsakademin förklarade: Catharina erbjöds uppdraget att i tre år vara en av de tre Nobelprisdiplomkonstnärerna.

– Du får betänketid sa de, men jag sa ja direkt. Jag älskar att säga ja!

"Har sina spejare ute"

Catharina frågade hur Kungl. Vetenskapsakademin hade hittat henne, men de svarade att "det kommer du aldrig få veta”.

– De berättade att de har sina spejare ute, att de får tips och går på utställningar. Det känns spännande att de jobbar så.

Lika hemligt var själva uppdraget, under det första av de tre åren. Catharina fick skriva på ett sekretessavtal och vågade knappt ens berätta för sin man.

– De vill ha den där mystiken, men det var jobbigt att hålla det hemligt för det var samtidigt så svindlande. Jag svävade omkring, kände mig nästan hög, och det gick som en dans att göra diplomen, säger hon.

Catharina Bauer målar i vanliga fall i akryl, och oftast abstrakt. "Men ibland dyker mer figurativa inslag upp", säger hon.

Mikael Andersson

De tre Nobelprisdiplomkonstnärerna väljs på tre år. En ska vara gestaltande, en semiabstrakt, och en abstrakt.

– Jag är abstrakt och brukar oftast måla ganska stort och i akryl. Nu skulle det vara akvarell och i litet format, bara 19x33 centimeter.

Fick måla till tre diplom

I fjol gjorde Catharina diplomen till kemipristagarna, som då var tre stycken. I år är det fysikpristagarna, även de tre, som får hennes konst.

– Jag är glad att det blev tre pristagare både i fjol och i år. Det blir roligare så, ett maffigare uppdrag!

Så här såg diplomet som David Baker, en av Nobelpristagarna i kemi, fick ta emot i fjol. Målningen av Catharina Bauer. Marianne Pettersson Soold stod för kaligrafin och Leonard Gustafssons var bokbindare.

Dan Lepp

Om det gick ”som en dans” att måla till diplomen i fjol har det varit desto tuffare i år, berättar Catharina.

– Nu är jag mer varse att ”oj, vilket stort uppdrag det är”. Det blir lite mer prestationskrav. Men jag tänker samtidigt att de har ju faktiskt valt mig och mitt konstnärskap.

Konstverket till varje diplom målas på fint akvarellpapper och tanken är inte att beskriva och illustrera priset utan att vara konstnärens egen tolkning och hyllning till varje pristagare, berättar Catharina Bauer. "Jag försöker bygga en egen värld, med en rumslighet av väggar och öppningar, och jag hoppas att färgens liv och frihet på pappret kan göra så att man färdas genom mentala väggar", säger hon.

Mikael Andersson

Många målningar har det ändå blivit innan Catharina valde ut de tre som hon tyckte passade bäst till fysikpristagarnas diplom.

– Efter de tre åren med Nobelprojektet kommer jag vilja ha en utställning med alla som inte kom med. Det blir de refuserades salong, säger hon.

Det tredje och sista året är det ekonomipristagarna som får Catharinas konst på diplomen.

– Och då tror jag att jag och min man kommer att få en inbjudan till Nobelbanketten! säger hon.