I slutet av september fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att husläkarjourerna i regionen successivt ska avvecklas. Patienterna får istället vända sig till de elva närakuter som finns i Stockholm.
Karl-Axel Johansson, 86 år, tycker det är ett dåligt beslut. Han bor i Bromma kyrka, och då och då tar han och hans fru bussen till husläkarjouren vid Brommaplan.
– Om husläkarjouren stänger och vi råkar ut för något på kvällarna måste vi på något sätt ta oss in till närakuten Haga. Det är väldigt bökigt, här är det bara två kilometer till Brommaplan för oss.
Han tror att det kommer bli ett ännu högre tryck på närakuterna när fler behöver ta sig dit, något som kan leda till sämre vård.
"Ojämnt spridda i länet"
Men enligt Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd, innebär husläkarjourerna dubbla uppdrag och kostnader som för närakuterna.
– Idag är husläkarjourerna ojämnt spridda i länet, de flesta stockholmare har ingen jour i närheten utan använder redan idag närakuterna, säger hon.
Kan det finnas en risk att det blir högre tryck på närakuterna när husläkarjourerna avvecklas?
– Ja, tanken är förstås att patienter som behöver akut vård kvällar och helger ska vända sig till närakuterna, och då kan vi fokusera resurserna för akut omhändertagande där, säger Anna Starbrink.
Närakuterna har öppet varje dag 8 till 22, och för Brommaborna är den närmsta Haga eller Järva. Genom att stänga husläkarjourerna kommer regionen spara 80 miljoner kronor per år.
– De pengarna behöver vi använda till annan vård. En viktig prioritering är primärvården, vårdcentralerna får 3 procent, eller 180 miljoner kronor mer i budget för 2021.
Det slutgiltiga beslutet om att avveckla husläkarjourerna tas i regionfullmäktige, men det är inte klart när detta kommer att ske. Enligt Anna Starbrink är förhoppningen att personalen på husläkarjourerna kommer att kunna gå tillbaka till att stärka vårdcentralernas ordinarie verksamhet, men även bemanningen av närakuterna.