Lovön

Skogen ligger tät runt gården och viken är spegelblank. Husen i Hässelby som syns från bryggan är det enda som skvallrar om att vi inte är mitt ute i ingenstans.

– Man glömmer världen utanför, det är som att komma till en liten stilla ö. Man släpper alla dagliga måsten när man är här, säger Maria som är en av deltagarna.

Hon dricker kaffe på verandan. Morgonen är lite kylig och de flesta andra äter frukost inne i huset.

– Jag tycker så mycket om att komma ut i naturen, att få andas frisk luft. Därför sitter jag här ute, säger hon.

Segling och bastubad

Efter frukosten – fil och flingor, gröt och sylt, mackor med ost – väntar olika aktivitetspass. På förmiddagen och eftermiddagen står segling på schemat och efter middagen är det knopkurs följt av bastu, först för damer och sedan för herrar. Under dagen ordnas det också målarverksamhet, kubbspel och gruppsamtal tillsammans med en diakon.

– Jag har varit kolloföreståndare tidigare och det är samma stuk här, fast för vuxna, säger Hugo.

Hugo är volontär på seglarlägret, här tillsammans med hunden Bus.

Lisa Halldén

Han är en av volontärerna i organisationen Ny gemenskap, som arrangerar lägret på Abrahamsbergskyrkans fritidsgård vid Koviken, och har varit med varje sommar sedan starten 2010. Ny gemenskap har fokus på att bryta ensamhet och skapa sammanhang för folk i social utsatthet och Hugo hoppas att kontakterna som knyts under sommarlägret ska hålla i sig.

– Att vara i en helt ny miljö kan göra det lättare att skapa något nytt och förändra sitt liv på något sätt. Det kan bryta ensamheten, säger han.

Lennart har seglat mycket tidigare. Som sjöscout minns han övernattningar på Hässelby holme som ligger utanför Koviken.

Lisa Halldén

Fristad

Alla på lägret är inte hemlösa men många har erfarenhet av det. Då kan lugnet här ute vara en fristad från den ljudridå som uppstår på ett härbärge eller vid den dagliga kampen för att hitta mat och sovplats.

Livet på centralen lärde mig snabbt att vara på min vakt.

Att kunna öppna sig för andra kan även vara svårt när man är hemlös, menar Lars. Han har en bostad sedan ett år tillbaka men minns perioden då han bodde på Stockholms central som en tid tyngd av skam.

– Centralenlivet lärde mig snabbt att vara på min vakt och sova med ett öga öppet, säger han.

– Jag blev socialt isolerad och det var skammen som drev det. Det är lätt att den gör att man gömmer sig i lögner.

Jonas, till vänster, är aktiv i Dalarö sjöscoutkår. Han har nu ett hem men har tidigare bott på centralen från och till i tre år. "Första månaden där var riktigt kämpigt men sedan lär man sig hur det funkar och det blir en livsstil", säger han.

Lisa Halldén

Trygghet

Att lära känna människor som är i liknande situation ger en känsla av trygghet, menar han.

– Här kan man släppa skammen och ingen behöver hitta på någon historia. Och det är först när man är ärlig som man kan få hjälp. Förra sommaren bodde jag på centralen och nu är jag här, det är en stor skillnad.