I alldeles nybyggda området Kista äng i norra Kista har en ny sopsugsterminal precis tagits i drift, för att så småningom kunna hantera hushållsavfall från 4 500 hushåll.

I stället för att bli upphämtat av sopbilar direkt på plats kommer nu mat-, plast- och restavfall sugas ner i marken i ungefär 70 kilometer i timmen, genom tunnlar som grävts några meter under marken.

Allt hamnar sedan på en separat sopsugsterminal vid Esbogatan i närheten av E4:an – cirka en kilometer bort från inkasten.

– Du kommer till ditt inkast, öppnar det med en tagg, slänger ditt avfall. Inuti sitter en nivåvakt, som mäter hur mycket som slängts. I normala fall töms inkasten kanske två–tre gånger per dag, beroende på vilka slags sopor det handlar om. Då sugs de i väg genom ett vakuum som skapas av terminalen, säger Lars-Olov Andersson, förvaltningsansvarig från Stockholm vatten och avfall, Svoa.

Lars-Olov Andersson och Katarina Johansson från Svoa, under invigningen av den nya sopsugen.

Svoa

Staden tar över

Sopsugen i Kista äng är den första anläggningen som byggts och driftsatts av Stockholm vatten och avfall, Svoa, sedan staden 2018 fattade beslut om att ta över ansvaret för sopsugsterminaler på sin egen mark.

Tidigare har systemen ofta samägts av aktörer som bostadsrättsföreningar, förskoleverksamhet och bostadsbolag, som inte driver sopsugar som sin kärnverksamhet.

– Det är fördelaktigt med kommunalt ansvar eftersom det är en stor utmaning som kräver mycket, där staden är en väldigt kompetent driftaktör. Vi agerar innan det hinner bli problem, blir det ett stopp åker vi ut på en gång. Du kan göra en felanmälan direkt vid inkastet, säger Lars-Olov Andersson.

Kista norra sopsugsterminal ligger precis i närheten av E4:an, vid Esbogatan.

Svoa

Många fördelar

Fördelarna med en sopsug är många, enligt Svoa. Det är bättre för miljön eftersom sopbilar som hämtar mat-, plast- eller restavfall bara behöver åka till ett upphämtningsställe. Det innebär i sin tur att luftkvaliteten blir bättre, och att tung trafik och buller minskar.

Råttor eller fåglar som pickar sönder soppåsar blir även det ett minne blott.

– Soporna lagras inte under längre perioder, vilket gör att skadedjur inte kan kalasa på samma sätt. Det är även ett slutet system, så boende slipper dålig lukt. Livslängden på sopsugarna beräknas vara ungefär 80 år, vilket också är väldigt hållbart, säger Lars-Olov Andersson.

Är det helt kört om man skulle råka kasta något man egentligen inte tänkt slänga?

– Nej, då finns en QR-kod vid inkastet som du kan scanna och sedan kan du anmäla. Då kan vi stänga av just det inkastet och skicka ut vår servicepersonal. Det händer inte jätteofta, men ändå ibland. Det vanligaste är nog att folk råkar slänga sina nycklar. Man håller dem i ena handen och soppåsen i andra, och så blir det fel.

Så här ser det ut vid sopsugsterminalen vid Esbogatan i närheten av E4:an – dit sopor från 4 500 hushåll i Kista kommer att fraktas genom rör under jorden.

Svoa