Djursholm

Utvändigt är det mycket lite som vittnar om den stora omställning som bostadsrättsföreningen Odinslund i Djursholm har genomgått det senaste året.

Bostadsrättsföreningens förändringsarbete döljer sig i källarutrymmena, där det tidigare stod rostiga cyklar.

Judit Nilsson

Källarna under de sju huskropparna – som tidigare fylldes med gamla, rostiga cyklar som ingen använde – har fyllts med sopkärl. Här återvinner Djursholmsborna papper, plast, matavfall, metall och glas, i enighet med den framtida lagen om fastighetsnära insamling som träder i kraft först 1 januari 2027.

– Vi hade utrymmena så det var bara att kasta ut cyklarna och in med det här – och det har gått väldigt bra, säger Raphael Savard, som bor i föreningen och en av de drivande bakom föreningens omställning.

"Sopskola"

Ett stort omställningsarbete behöver inte kräva stora uppoffringar. Ibland räcker det med lite draghjälp från ens hemkommun, i form av en "sopskola" på det närliggande biblioteket.

– Vi fick lära oss om återvinning. Som hur man slänger en tandborste. Man tror att den ska slängas bland plast, men det stämmer tydligen inte. Den ska inte återvinnas och ska därför kastas i restavfallet. Det kunde vara sådant, och annat viktigt som vi fick lära oss på sopskolan, säger Raphael Savard.

Raphael Savard, Birgitta Boström, Emma Källgren och Mats Thuresson är alla engagerade i föreningens styrelse. Ingen av dem tycker att det var särskilt jobbigt att engagera sina medlemmar att börja sortera sina hushållssopor.

Judit Nilsson

Men den största omställningen inte varit att få föreningens medlemmar att kasta sina sopor rätt. Den största utmaningen har snarare legat hos gäster eller hemtjänstpersonal.

– Det gick förvånande snabbt att lära upp sig själv – så nu får vi läxa upp våra gäster också, säger styrelsemedlemmen Emma Källgren.

Blivit ett sorteringsfreak

– Medelåldern är hög i föreningen så vi har många med hemtjänst här. Ibland kunde man hitta sopor på helt fel ställe och att få dem att kasta rätt har varit ett jättejobb. Nu är det bra – jag har själv blivit ett sorteringsfreak, säger Mats Thuresson, ordförande i föreningen.

Sparar pengar

Nu återvinner föreningens 60 lägenheter 1,5 ton sopor per kvartal. På ett år blir det hela sex ton sopor som tidigare bara kastades i restavfallet. Något som de kunde få en saftig räkning på. Nu, genom sin återvinning, får de i stället betalt.

– Om vi tidigare betalade 10 000 kronor för våra sopor, så får vi nu i stället 10 000 kronor. Det är inga enorma pengar, men för herr ordförande är det nog härligt att få in lite extra pengar, säger Raphael Savard.

I ett hus sorterar man ut metall, i ett annat kastar man glas. Men gemensamt för alla sju soprummen är att man kan kasta papper, plast och matrester.

Judit Nilsson

– Det finns absolut ekonomiska incitament. Vi tänkte att det var lika bra att sätta i gång så tidigt så får vi det delfinansierat, säger Mats Thuresson.

Vilka lärdomar kan ni dela med er av nu när detta ska rullas ut på bred front?

– Det krävs styrelsekraft, eller personer som är med och jobbar för det här. Man behöver plats också. Vi hade tur som hade sju före detta cykelrum och lyckades lösa det på så vis och man bör ha något system för grovsopor. Vi får hit en container två gånger per år där vi kan slänga sådant, säger Raphael Savard.