Skärholmen

När Integrationsbyrån kom till Skärholmen i fredags fylldes stadsdelsförvaltningens lokaler med utrikesfödda kvinnor som diskuterade hur det är att komma in i det svenska samhället.

– Man gör allt för att få jobb, men det känns som att det inte spelar någon roll vad man gör. Man lär sig språket, man utbildar sig, man går på praktik – men det hjälper inte, inleder Hacer Korucu.

Hon är grundare av den lokala organisationen Hand in hand for women, som ger kunskap, erfarenhet och nätverk till utrikesfödda kvinnor och flickor. Det är föreningen som arrangerat dagen tillsammans med stadsdelsförvaltningen och Integrationsbyrån.

Integrationsbyrån är ett initiativ grundat av Malpuri Groth och Silvia Kakembo. Målet är att förse politiken med skarpa förslag på hur Sverige kan bli bättre på att integrera första- och andragenerationens svenskar. Skärholmen är det sjätte stoppet på deras Sverigeturné.

Malpuri Groth, medgrundare till Integrationsbyrån.

Judit Nilsson

Bristerna

Enligt kvinnorna i Skärholmen och andra utrikesfödda kvinnor Malpuri Groth mött är arbetsmarknadsfrågor viktigast.

– Vi vet att de vill jobba, men det är svårt.

Hon berättar att många tycker att SFI fungerat dåligt. Kvinnorna berättar att det man lärt sig inte går att applicera i arbete och om man fått en praktik är det svårt att jobba samtidigt som man går språkundervisningen.

Tetiana Shyrokykhs dotter hade bott i Sverige i 13 år när hon ringde sin mamma och sa att det kommer att bli krig i Ukraina och att Tetiana måste komma till Stockholm. När hon kom hit hade hon en biljett tillbaka. Men den 24 februari 2022, vaknade hon och förstod att hon inte kunde återvända.

Judit Nilsson

Ett annat hinder för integration är migrationspolitiken som förs just nu, menar Malpuri Groth.

– Till exempel att man vill återkalla permanenta uppehållstillstånd – det skapar otrygghet för de som försöker skapa ett liv här.

Med personer som pratar ett annat språk tvingar man sig att prata svenska.

"Jag skulle ta hit mina barn till frihet, men lyckades inte för jag var med min man. Man ska befria sig, inte tänka på vad folk kommer att säga", säger Norhan Fattih, som levde med en våldsam man när hon kom till Sverige. Hon uppmanar alla som är i en destruktiv relation att lämna.

Judit Nilsson

Så lär man sig svenska

Under dagen hölls flera tal. Norhan Fattih, som har bott i Sverige i över 40 år, berättade om sin väg in i det nya landet och hur hon tror att kvinnor bäst integreras.

– Svenskan kan vara svår, men genom kontakter med föreningar kan de träna.

Hon betonar vikten av att inte umgås inom samma grupp för lära sig språket och integreras.

– Med personer som pratar ett annat språk tvingas man att prata svenska – om man är i samma grupp lär man sig aldrig svenska.

Skärholmsbon Hacer Korucu har bott i Sverige i åtta år, men startade föreningen Hand in hand for women, efter ett och ett halvt år i landet – utan att kunna språket. Hon är utbildad florist, och blommorna har hon skapat av papper.

Judit Nilsson

"Inga hinder"

Under dagen frågar Malpuri Groth besökarna om konkreta förslag till politiker för att förbättra integrationen. Melhat Varol, 19, räcker upp handen och betonar vikten av att börja redan i skolan – hon får applåder och hejarop.

Hon kom till Sverige från Turkiet som elvaåring och även för henne var språket en utmaning. Hon gick i en språkklass med andra som inte kunde svenska och hade önskat sig lärare med bättre pedagogik.

– Jag behövde själv uppmuntra mig att lära mig, säger Melhat Varol.

Det var när hon blev modigare och vågade socialisera med andra som hennes kunskaper utvecklades.

– Nu upplever jag inga hinder och det är najs!

Under dagen lyfts många motgångar och svårigheter – och det är också de med motgångar som kommer till Integrationsbyrån.

– Men de flesta som kommer till Sverige har ett arbete, en bostad och ett helt vanligt fantastiskt liv, det ska man inte heller glömma. Hela vårt samhälle står och faller på invandrare, Malpuri Groth.