En nazistjägare tar sig in i en källarlokal i Stockholm. En kvinna flyr till Sverige, undan nazisterna. Mitt under brinnande världskrig.
Författaren Johan Erséus har skrivit en bok om Tisdagsklubben, en hemlig antinazistisk motståndsrörelse i Sverige under andra världskriget.
Ledare för Tisdagsklubben var författaren Amelie Posse. Hon var uppväxt bland adeln i Skåne. Före kriget levde hon i Tjeckoslovakien.
– Hon var engagerad och skrev negativt om Hitler, säger Johan Erséus.
Stod på Gestapos lista
När tyskarna invaderade Tjeckoslovakien tvingades hon att fly.
– Hon stod på Gestapos svarta lista.
Hon kom till Sverige.
Amelie Posse, grundare av Tisdagsklubben, var uppväxt i Skåne och bodde utomlands i början av andra världskriget. Hon hade skrivit nazistfientliga artiklar och tvingades fly till Sverige när nazisterna ockuperade Tjeckoslovakien där hon då bodde.
Okänd/Stockholmskällan
I Sverige började Amelie Posse ett arbete för att bilda ett värn för att skydda Sverige, både mentalt och praktiskt.
– Hon hade ett orubbligt självförtroende och var väldigt modig, hon tvekade aldrig, hon stövlade i princip in på statsminister Per Albin Hanssons kontor. Hon ringde hela tiden till UD, regeringen och myndigheter. Hon var en aktivist, kan man säga, säger Johan Erséus.
– Hon var en extrem aristokrat men också en demokrat. Hon hade ett enormt rättvisepatos.
En av hennes söner var nazistjägare. Han hade fått tips om en nazistlokal i en källare på Bellmansgatan i Stockholm, där han tog sig in.
– Han hittade hur mycket saker som helst, dokument och militära föremål. Nazisterna hade en väl förberedd organisation och allt tydde på att de förberedde en kupp i Sverige.
Insåg allvaret
Amelie Posse och hennes anhängare insåg att det var dags att handla.
Tisdagsklubben bildades i den här matsalen i Äppelviken, den 28 mars 1940.
Anders Gustafsson
Vid en middagsbjudning 28 mars 1940 hemma hos Amelie Posses bokförläggare Johan Hansson i Äppelviken bildade de Tisdagsklubben.
De träffades på tisdagar, därav namnet Tisdagsklubben.
Tisdagsmötena var hemliga.
På mötet deltog bland andra ledarskribenter på de stora dagstidningarna och författare som skrivit antinazistiska artiklar.
Innan kriget var slut hade de värvat upp till 600 betrodda personer.
Bromma stack ut i det här sammanhanget.
– Ja, lite, det kan bero på att många i Tisdagsklubben bodde i Bromma, de kände till sina grannar och visste var de stod ideologiskt.
Bromma var under kriget en av de tydliga konfliktzonerna politiskt.
– I samma villakvarter kunde det bo väldigt aktiva antinazister och väldigt övertygade nazister. I Bromma bodde också många av toppolitikerna på den tiden, som statsminister Per Albin Hansson.
Tipsade Säpo
Tisdagsklubben gav säkerhetspolisen listor på misstänkta nazister.
– Säkerhetspolisen gillade det inte alls, de tyckte att Amelie Posse bedrev en alternativ säkerhetstjänst. Säkerhetspolisen började istället att kartlägga Tisdagsklubben och avlyssna deras telefoner.
Tisdagsklubbens existens offentliggjordes i slutet av april 1945, när kriget var slut. På tyska legationen på Blasieholmen hittades avslöjande dokument.
Prins Eugen, här tillsammans med Amelie Posse, var beskyddare av Tisdagsklubben men deltog själv aldrig i klubbens möten.
Okänd/Stockholmskällan
– Där hittade man bland annat Gestapos "svarta lista" över 200 svenskar som nazisterna hade tagit hand om på ett eller annat sätt om tyskarna tagit makten i Sverige. Då hade folk skickats till koncentrationsläger eller avrättats. Många av dem var med i Tisdagsklubben.
Johan Erséus har ägnat fyra år till att skriva boken. Bland annat har han grävt i Säpos arkiv där Tisdagsklubbens förgrundsgestalt, Amelie Posse, har en omfattande personakt.
Anders Gustafsson
Under de fyra år han har jobbat med boken säger Johan Erséus att han sett likheter med det som händer i dagens Europa.
– Jag har sett många paralleller med vår oroliga tid. Vad skulle jag själv göra om det blev krig? Vad skulle jag själv göra om det blev ockupation? Det tror jag inte många har tänkt på.