Rolf de Maré, en priviligerad homosexuell man, och hans älskare Dimitri. Och till höger en av platserna som dåtidens gaymän brukade stämma träff, Restaurang Rydberg. Foto: Dansmuseum/Hallwylska

Här möttes bögarna i det gamla Stockholm

Sturebadet, Hasselbacken och stans urionoarer. Utställningen Bögar – mötesplatser i en förbjuden tid visar var homosexuella män från alla samhällsklasser möttes när deras lust var förbjuden enligt lag.

  • Publicerad 09:15, 11 jun 2021

Från mitten av 1800-talet och nästan 100 år framåt var homosexualitet förbjudet och straffbart enligt lag i Sverige. För att träffa någon var man tvungen att gömma sig för polisen och samhällets vakande ögon. Man var dessutom till största delen tvungen att ses ute i det offentliga rummet.

– På den här tiden var Stockholm otroligt trångbott och få människor hade ett eget rum där man kunde få vara ifred, säger Emelie Höglund på Hallwylska muséet som är aktuella med utställningen Bögar – mötesplatser i en förbjuden tid.

Sex, kärlek och vänskap

Ställen som Sturebadet, Hasselbacken, Berzelii park och och Hotel Rydberg var alla inofficiella ställen att ses för homosexuella män som sökte sex, kärlek eller vänskap på något sätt i en tid där inte bara polisen var ute efter dem, utan även tidningarna.

– Fick pressen, som på den här tiden saknade sina etiska regler, nys om homosexuella förbindelser kunde de hänga ut personer totalt med följd att dessa män kanske förlorade sin familj, sitt arbete men också sin tillhörighet med andra homosexuella som var tvungna att ta avstånd för att inte själva dras med ner i fallet, säger Emelie Höglund.

Klottrade kontaktannonser

Andra mötesplatser kunde exempelvis vara på urinoarer på stan. Här kunde män inte bara träffas utan också lämna meddelande till varandra – som en sorts kontaktannonser. Klottret som egentligen borde vara borta sedan länge dokumenterades av en tidigare anställd på Hallwylska museet i noggranna anteckningsböcker från början av 1900-talet fram till dennes död på 30-talet.

”En koloni av nakna bögar som låg och gökade”

Kontaktannonsklotter dokumenterades av en anställd på Hallwylska från början av 1900-talet och fram till 30-talet. Foto: Hallwylska muséet

Sturebadet, en plats för endast män var ett ställe du kunde besöka utan att bli direkt misstänkt.

En homosexuell pionjär

Att utställningen hamnade på just det här museet i centrala Stockholm handlar också om att museets grundare Wilhelmina von Hallwyl hade ett barnbarn som var en tidig homosexuell pionjär. Han hette Rolf de Maré och en stor del av utställningen handlar om hans liv och hans verk.

– Rolf de Maré hade en annorlunda utgångspunkt. Han var rik och priviligerad vilket innebar helt andra spelregler. Dels hade han tillgång till privata rum och dels kunde han resa till andra länder, exempelvis Frankrike, där homosexualitet inte var förbjuden. Han visades mycket i Kenya där en subkultur av homosexuella europeér umgicks med varandra, säger Emelie Höglund.

De Maré kunde också anställa sina älskare, en metod och förklaring till varför man alltid skulle vara tillsammans.

Kända svenska bögar och deras konst

De Marés liv är en av utställningens fem delar som förutom, klottret och mötesplatserna också följer samhällets syn på homosexualitet från dess att det blev förbjudet tills dess att det avkriminaliserades 1944. Till sist tittar man närmare på andra kända svenska män som Eugéne Jansson, Karl Gerhard och Nils Dardel som genom sin konst uttryckte sin sexualitet på olika sätt.

De lesbiska kvinnorna; var sågs de på den här tiden?

– Kvinnor rörde sig inte lika fritt utomhus på den här tiden, så deras möten kunde vara ännu mer komplicerade. Men vi har gjort en avgränsning till männen gällande den här utställningen mest på grund av det material vi hade tillgång till.