– Det har blivit en ökad medvetenhet om både krig och kriser. Så av olika skäl har vi skärpt beredskapen, som man gör inom alla områden, säger Johan Sverke, chef för kyrkogårdsförvaltningen i Österåkers pastorat.

– Det finns riktlinjer om att vi ska skapa beredskapsmark för att kunna gravsätta motsvarande fem procent av kommunens befolkning, 2500 personer.

Det kan jämföras med att det normalt gravsätts runt 300 personer om året i Österåker.

Tydligare uppdrag

Marken som utsetts ligger till större delen vid Österåkers kyrkogård, men en del finns även vid Östra Ryds kyrka.

Här är det tänkt att större antal döda snabbt ska kunna begravas, även under enklare former. Beredskapsmarken är inte bara tänkt för avlidna kommuninvånare.

Johan Sverke, kyrkogårdschef i Österåker.

Elliot Elliot

– Det kan ju vara befolkning från andra kommuner eller stupade från stridande förband som måste gravsättas, säger Johan Sverke.

Uppdraget att öka beredskapen har funnits en tid, men arbetet har tagit fart de senaste två åren, berättar han.

Det har också blivit tydligare vad som förväntas av landets kyrkogårdsförvaltningar.

Exempelvis ska det finnas beredskapsgrupper, personalen är numera krigsplacerad i verksamheten och förvaltningarna ska vara beredda att samarbeta med kyrkogårdsförvaltningar i andra kommuner.

Låna ishallar

Allt måste också fungera även man skulle sakna bränsle eller elektricitet till transporter, kylrum, krematorier och grävmaskiner – eller om det egna lokalerna inte räcker till. Då kan det exempelvis bli så att man lånar kommunala ishallar för att förvara döda innan de begravs, berättar han.

Till det kommer administrationen för att hålla rätt på var varje person är begravd om de hamnar i beredskapsgraven.

Kropparna måste också märkas så att de exempelvis kan grävas upp och begravas på nytt på annan plats. Men hur det skulle gå till är inte klart.

Det kan också blir så att man måste gå tillbaka till att notera vem som är begravd var på papper – om de digitala gravböckerna förkommer eller slutar fungera.

Hur känns det att jobba med detta?

– Det finns nog de som ryggat för exempelvis krigsplaceringar, men kanske inte inom kyrkogårdsförvaltningen. Det är klart att det inte är roliga tankar, men det är ju vår arbetsuppgift. Det är nödvändigt.

För att klara beredskapen behöver förvaltningen även köpa in nya maskiner, redskap, och kanske även livsmedel så att personalen ska kunna övernatta.

– Vi gör ett större inköp nästa år av både spadar och vattendunkar. Vi tittar även på inköp av en grävmaskin och reservaggregat för kunna driva exempelvis kylskåp. Men vi har även en budget att ta hänsyn till och allt görs parallellt med det vanliga arbetet.

– Det kan till och med vara så att vi måste vara beredda att handgräva. Då kan vi behöva ta hjälp av alla möjliga människor.  

– Det är mycket det för med sig för att vi ska kunna göra något som vi inte vet om vi kommer behöva göra.